Thomas Frostberg, ekonomikrönikör på 8till5. Thomas Frostberg, ekonomisk krönikör på 8till5.

Thomas Frostberg: Ge inte bort Skånes juveler utan motkrav

Köpenhamn, Öresund, Skåne

Thomas Frostberg

På morgondagens Öresundstoppmöte väntas skånska och danska politiker ta i hand på en överenskommelse att framöver kalla Skåne för Köpenhamn. Eller i alla fall att låta marknadsföra Skåne internationellt som en del av Greater Copenhagen, eftersom Öresundsregionen anses ha varit mindre framgångsrikt som varumärke än väletablerade Köpenhamn.

Så långt kan det i och för sig låta logiskt, även om en oroande känsla finns att Skåne nu definitivt och villkorslöst återlämnas till Danmark.

Det kan rent av vara tacksamt för Skåne att få ta rygg på ett starkt varumärke som det redan investerats miljoner, för att inte säga miljarder, i av danska skattepengar.

Inte för att Greater Copenhagen är så genialt, utan därför att det är den starkaste indikationen på väldigt länge av intresse från den danska sidan för vad som sker i Skåne.

För det är just vad frågan handlar om: Köpenhamn har upptäckt att staden behöver Skåne för att få starkare muskler i konkurrensen med europeiska storstäder.

Idag står kampen nämligen inte längre mellan länder, utan snarare mellan städer, om att locka turister, företag och nya invånare.

Frågan är bara vad Skåne får tillbaka som tack för att inordna sig under paraplyet Greater Copenhagen?

Tillgång till en helt annan internationell exponering än tidigare, säger anhängarna till av det nya tänket.

Naivt önsketänkande, muttrar luttrade personer inom Öresundssamarbetet. De har hört samma visa förr, men också smärtsamt fått uppleva hur Skåne placerats på avbytarbänk så snart det blivit skarpt läge på utländska mässor eller när delegationer kommer till regionen för besök.

Det första regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) måste göra innan han säljer ut skånska tillgångar till Köpenhamn är alltså att försäkra sig om vad Skåne får tillbaka.

Jag tänker då inte på vackra formuleringar om samarbete, utan om konkreta åtgärder som kommer skånska skattebetalare till del.
Med risk för att gå i fällan att fortplanta nationella stereotyper: Danmark är en handelsnation befolkat av förhandlingsproffs. Fördelarna med det nuvarande upplägget är uppenbara för Köpenhamn, men än så länge mer teoretiska för Skåne.

Att Greater Copenhagen dessutom lanserades under närmast kuppartade former, utan förankring hos varken skånska aktörer eller övriga danska kommuner, borde få en och annan kommun- och regionpolitiker att tänka till ett varv extra innan de skriver på kapitulationsavtalet.

Problemet ställs på sin spets när det kommer till frågor om styrning och finansiering. Än så länge verkar det oklart hur arbetet med att etablera Greater Copenhagen ska betalas.

Henrik Fritzon tänker sig till exempel att personal och resurser från Business Region Skåne, regionens marknadsföringsbolag för turist-, event- och företagsområdena, ska användas inom ramen för samarbetet i Greater Copenhagen.

Samtidigt säger danska företrädare att frågan om finansiering av olika delar i samarbetet inte är lösta, så här finns saker kvar att reda ut.

Ytterligare ett perspektiv som inte får glömmas bort är vilka värderingar Greater Copenhagen ska laddas med. Från att ha stått som symbol för frihet och öppenhet har Danmark allt mer kommit att förknippas med stängda gränser och isolering.

När jag frågar en av de drivande krafterna på den danska sidan om hur värdegrunden ser ut blir han överrumplad och svarar sedan, i lätt förvånad ton: ”Greater Copenhagen är business, inte sociala spörsmål eller politik. Det handlar om att få fler stora företag att etablera sig.”

En region som vill locka till sig internationella talanger och företag kan år 2015 inte bortse från sådana saker som att gränsöverskridande kärlekspar tvingas söka sig till Skåne, eftersom de inte tillåts bosätta sig i Köpenhamn med nuvarande regler.

Sammanfattningsvis finns en intressant potential i Greater Copenhagen som marknadsföringsredskap, men för att det ska ge några resultat i praktiken behöver samarbetsformerna konkretiseras.

Framför allt skulle alla vinna på om lika mycket tid och kraft lades på hur samarbetet ska se ut som på frågan vad regionen ska kallas.

***

Läs även krönikan Pyspunka i Öresundssamarbetet från tidigare i år:

”Jag tvivlar dock på att någon utanför vår egen region skulle förstå att tillägget Greater innebär att även Skåne är inkluderat i Köpenhamnsbegreppet.”