Jämlik ledning är en lönsam affär

Bättre resultat, större kompetens, ökat välmående på arbetsplatsen. Flera studier visar att ett jämställt företag är ett mer lönsamt företag. Men skånskt näringsliv har fortfarande en del att jobba på. Endast 27 procent av cheferna i den privata sektorn är kvinnor.
Sonja Högvall är en av få kvinnliga platschefer på NCC. Bland annat basade hon för uppförandet av rondellen och skulpturen Mother i Hyllie. Foto: Jenny Leyman Sonja Högvall är en av få kvinnliga platschefer på NCC. Bland annat basade hon för uppförandet av rondellen och skulpturen Mother i Hyllie. Foto: Jenny Leyman

”Ursäkta, skulle jag kunna få prata med platschefen?”.

”Ja, det är jag”.

När Sonja Högvall går runt i hjälm och neongul arbetsjacka på NCC:s byggarbetsplatser händer det att hon får den frågan. Ibland blir hon också tagen för praktikant.

– Det är nästan lite kul och inget jag vill övervärdera. De flesta tycker att det är coolt med en kvinna som är chef i byggbranschen. Men visst, man har en längre uppförsbacke och jag tror att många kvinnor på min position känner att de måste bevisa vad de går för.

Sonja Högvall sitter i foajén på Malmö Arena hotell. Utanför fönstren tornar skulpturen ”Mother” upp sig i rondellen på Hyllie Boulevard. Den tio ton tunga bronsstatyn, föreställande en havsfru som sprutar vatten ur munnen, är en hyllning till alla mödrar och invigdes i samband med jämställdhetskonferensen Nordiskt Forum 2014.

– Det var lite instyrningsproblem med ventilen som reglerar fontänen i början men nu ska det vara åtgärdat, säger Sonja Högvall.

Sonja Högvall, platschef på NCC. Foto: Jenny Leyman

Sonja Högvall, platschef på NCC. Foto: Jenny Leyman

Hon är en av få kvinnliga platschefer på NCC. För tillfället basar hon för ett treårigt motorvägsprojekt i Kalmar. Där är det bara hon och en annan kvinna, resten män. För att locka fler kvinnor till byggarbetsplatserna lanserade byggbolaget i början av 2015 en platschefsutbildning riktad bara till kvinnor. På ett år har andelen kvinnliga platschefer ökat med 50 procent.

– Vi har fått ett enormt positivt gensvar i organisationen och fokus har verkligen lagts på frågan, säger Christian Rosenhamer, utbildningschef på NCC.

Knappt var tredje chef, 27 procent, inom det skånska näringslivet är kvinna. Bland verkställande direktörer är 309 kvinnor och 2285 män. Det visar länsstyrelsens rapport ”Män & kvinnor i Skåne 2015”.

– Vi ser en förbättring i jämförelse med tidigare, men det innebär inte att vi är i mål.

Det säger Matilda Andersson, tillförordnad verksamhetsledare för Winnet Skåne som arbetar för jämställd regional utveckling och tillväxt. I november 2015 släppte organisationen rapporten ”Kan vi leva och verka på lika villkor?” i syfte att synliggöra hur jämställdheten ser ut i länet.

– Vi gjorde jämställdhetskartor över sju skånska kommuner som visar att strukturen i länet ser likadan ut som den gör nationellt när det gäller privatägda företag. En övervägande del av cheferna är fortfarande män.

Historiskt har det svenska näringslivet framförallt bestått av råvaru- och verkstadsindustri, traditionellt mansdominerade branscher. Men på senare år har tjänsteföretagen blivit allt fler. Det är en av anledningarna till att det börjar komma in fler kvinnliga chefer i den privata sektorn, skriver Winnet Skåne i sin rapport.

– Strukturella förändringar påverkar också bilden. Verksamheter som tidigare drevs i offentlig regi, till exempel inom utbildning och omsorg där majoriteten av de anställda är kvinnor, har nu blivit privata, säger Matilda Andersson som menar att påverkansarbete är viktigt.

– Vi kan inte bestämma hur de privata bolagen ska tillsätta sina chefer och styrelseposter. Men vi kan lyfta frågan. Vi märker att kunskapen om jämställdhetens betydelse blir allt större i den privata sektorn; en skev könsfördelning ses av många numera som omodernt och negativt för varumärket.

Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv.

Carina Lindfelt, arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv.

Enligt Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv, blir det allt vanligare att kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher. Inom bygg- och transportsektorn är andelen kvinnor som är chefer större än andelen anställda kvinnor totalt.

– Detta ska tolkas som att om du är kvinna i byggsektorn är du antagligen chef, men du går inte in i byggbaracken, säger hon.

Sedan 1998 har andelen kvinnliga chefer bland branschorganisationens 60 000 medlemsföretag mer än fördubblats, från 17 till 36 procent. Samtidigt har andelen anställda kvinnor totalt legat på omkring 40 procent hela tiden.

Vad beror utvecklingen på?

– Ett tydligt, medvetet arbete skulle jag vilja säga. Men för att förändringen ska vara uthållig måste hela verksamheten i många branscher ses över, inte bara på chefsnivå. Vi måste synliggöra för kvinnor vilka möjligheter och yrken som finns, och det måste göras redan på gymnasiet.

Det håller Carin Stoeckmann, vd på Helsingborgsbaserade Byggmästar’n i Skåne, med om.

– Av 140 yrkesarbetare har vi två kvinnor. Problemet är att det är för få tjejer som väljer byggprogrammet på gymnasiet. Här har jag ett ansvar att bygga länkar till skolorna. Men jag tror också att studievägledarna har en viktig roll. Är det kanske till och med så att deras egen uppfattning påverkar unga tjejers gymnasieval? Skulle de kunna prata mer om de här yrkena utifrån ett karriärperspektiv och väcka tankar kring mångfald och jämställdhet?

Carin Stoeckmann menar att en mix av människor med olika bakgrund, ålder och kön bidrar till olika infallsvinklar, vilket är positivt för företaget.

– Det stärker den totala kompetensen och gör det lättare för oss att förstå våra kunder. Lösningarna blir mer genomtänkta plus att trivseln i organisationen blir bättre.

På tjänstemannasidan anlitas alltfler kvinnor, och de hamnar ofta i chefsposition. Här har Byggmästar’n i Skåne arbetat aktivt med att headhunta kvinnor på högskolor och i olika nätverk.

– Att ta in fler kvinnliga chefer i en mansdominerad bransch tror jag underlättar jämställdhetsarbetet överlag. Jag tror att det kan attrahera fler kvinnor att söka sig till vår sektor.

Carin Stoeckmann, vd på Byggmästarn i Skåne, menar att det krävs tidiga insatser för att locka fler kvinnor till byggbranschen. Foto: Jenny Leyman

Carin Stoeckmann, vd på Byggmästarn i Skåne, menar att det krävs tidiga insatser för att locka fler kvinnor till byggbranschen. Foto: Jenny Leyman

Själv hoppas Carin Stoeckmann kunna vara en förebild som kvinna och vd. Hon har bland annat varit aktiv i Mentorbygg, en satsning för kvinnor i Sveriges Byggindustriers medlemsföretag. Hon jobbar även med ett nätverk för kvinnor i den skånska byggbranschen.

– Nätverk är viktiga när man är i minoritet. Det gäller inte minst för mig själv. Bland de 50 största byggbolagen i Sverige är det extremt få kvinnliga chefer. Det finns några stycken som är vice vd i branschen, men på vd-nivå är andelen kvinnor nästan obefintlig.

Att bara ha män i toppskiktet får på sikt ekonomiska konsekvenser. Det framgår bland annat av en stor internationell studie som den amerikanska tankesmedjan Peterson Institute for International Economics publicerade i februari. Undersökningen, där 22 000 företag i 91 länder har granskats, visar att företag med minst 30 procent kvinnor i ledningen har upp till sex procent högre vinst än dem som helt saknar kvinnliga chefer.

Två månader tidigare, i december 2015, kom index-leverantören MSCI med en studie där det framgår att företag med fler kvinnor i styrelsen ger 36 procent bättre avkastning än företag med bara män i ledningen. Liknande slutsatser har även World Economic Forum kommit fram till, liksom McKinseys årliga rapport ”Women matter” som visar att könsmixade grupper på alla nivåer i ett företag påverkar både produktivitet, lönsamhet och arbetsmiljö.

Amanda Lundeteg, vd på Allbright Foundation.

Amanda Lundeteg, vd på Allbright Foundation.

– Det finns dessutom flera studier som visar att bolag med minst en kvinna i styrelsen löper 20 procent mindre risk att gå i konkurs. Det finns massa lönsamhetsaspekter med att få in kvinnor på ledande poster, säger Amanda Lundeteg, vd på lobbyorganisationen Allbright Foundation som på måndag släpper sin årliga kartläggning av jämställdheten inom svenska börsbolag.

Enligt henne måste jämställdhetsfrågan lyftas på vd-nivå.

– Det räcker inte att skjuta undan ansvaret på en HR-chef, det måste framförallt vara vd:n som bestämmer att det här ska vara en prioriterad fråga och sätter upp tidsbestämda mål. Vi ser stora skillnader mellan företag som har en jämställdhetsplan på plats och som avsätter resurser för att kunna bedriva ett aktivt förändringsarbete, och dem som bara har en vag målsättning om att ”vi ska bli jämställda”.

Sofia Olsson och Karin Ebbinghaus på advokatfirman Vinge arbetar aktivt med att få in fler kvinnor som delägare. Under den närmaste femårsperioden ska minst hälften av alla nya delägare vara kvinnor. I bakgrunden kollegorna Jerker Kjellander och Sebastian Frisk, på stegen Astrid Karlsson. Foto: Jenny Leyman

Sofia Olsson och Karin Ebbinghaus på advokatfirman Vinge arbetar aktivt med att få in fler kvinnor som delägare. Under den närmaste femårsperioden ska minst hälften av alla nya delägare vara kvinnor. I bakgrunden Jerker Kjellander och Sebastian Frisk, på stegen Astrid Karlsson. Foto: Jenny Leyman

En promenadgata bort från Stortorget i Malmö ligger advokatfirman Vinges Skånekontor. I dagsläget finns här 18 delägare, varav tre kvinnor. Men det ska bli fler.

– Vi sticker ut hakan. Minst 50 procent av Vinges nya delägare ska vara kvinnor under den kommande femårsperioden. Det är modigt, och vi har inte alla nycklar ännu, men för att nå förändringar måste man sätta upp konkreta mål och visioner, säger Karin Ebbinghaus, advokat.

Advokatfirman Vinge har vid tre tillfällen de senaste åren vunnit pris för sitt jämställdhetsarbete i European Women in Business Law Awards. Bland annat arbetar man med mentorskap för att få fler kvinnor som delägare och försöker medvetandegöra frågan genom mätbara undersökningar internt.

– För oss är detta inte en rättvisefråga. Det handlar om ren affärsnytta, att ta tillvara på den bästa kompetensen och kunna möta en mångfald av klienter, säger Sofia Olsson, delägare.

Advokatbranschen är historiskt sett en konservativ kår. Så sent som i höstas gjorde Brahe Educational Foundation en studie som visar att endast 13,4 procent av delägarna i svenska advokatbyråer är kvinnor. Detta samtidigt som kvinnor är i majoritet både på de svenska juristutbildningarna, bland nyanställda på advokatbyråerna liksom bland domare och åklagare.

– Just nu är det faktiskt en övervikt av tjejer hos oss, bland de biträdande juristerna är nästan 60 procent kvinnor, säger Sofia Olsson.

Både hon och Karin Ebbinghaus är trebarnsmödrar och gör ingen hemlighet av att det är en utmaning att kombinera karriär och familj.

– För mig har det varit helt avgörande att jag och min man har ett jämställt förhållande och delar på ansvaret för familjen.

Därmed inte sagt att advokatyrket kräver arbete dygnet runt.

– Man måste vara beredd på toppar och dalar, att man jobbar väldigt intensivt under vissa perioder. Därför är det bra att kunna vara flexibel och man måste brinna för det man gör, säger Karin Ebbinghaus.

Advokatbyrån Vinge i Malmö har vid tre tillfällen de senaste åren vunnit pris för sitt jämställdhetsarbete  I förgrunden Sofia Olsson och Karin Ebbinghaus, bakom dem Sebastian Frisk, Astrid Karlsson och Jerker Kjellander. Foto: Jenny Leyman

Advokatbyrån Vinge i Malmö har vid tre tillfällen de senaste åren vunnit pris för sitt jämställdhetsarbete. I förgrunden Sofia Olsson och Karin Ebbinghaus, bakom dem Sebastian Frisk, Astrid Karlsson och Jerker Kjellander. Foto: Jenny Leyman

En arbetsgivare som skapar förutsättningar för en bra balans mellan karriär och familjeliv tror de skulle kunna locka fler kvinnor att bli chefer.

– Det har redan hänt mycket i de här frågorna. Ta till exempel föräldraledigheten. Den som inte tar ut minst sex månaders föräldraledighet blir nästan ifrågasatt numera, oavsett om man är kvinna eller man. Och alla får alltid stor hjälp när man kommer tillbaka efteråt, säger Karin Ebbinghaus.

Vid sidan av advokatyrket sitter hon i flera styrelser och är bland annat aktiv i Women in progress styrelsenätverk Öresund som verkar för att säkerställa kvinnors kompetens i styrelse och ledning. Dessutom är hon drivande i Vinges årliga nätverksträff för kvinnor från skånskt näringsliv.

– Män är traditionellt duktiga på att hjälpa varandra. Där har vi kvinnor en del att lära av tror jag. Kvinnliga nätverk ger många informella kontakter vilket kan leda både till fler affärsuppdrag och uppdrag i styrelser.

En fråga som många mansdominerade branscher dras med är hur de ska lyckas behålla kvinnorna som rekryteras.

– Jag tror på bra förebilder i verksamheten. Det är viktigt för unga kvinnor att kunna se att det går att utvecklas framåt, säger Karin Ebbinghaus.

 

Text: Hanna Johansson