Frostberg möter Emil Eifrém: Broproblem stoppar nya jobb i Skåne

Han skulle kunna anställa 50 utvecklare i Skåne i morgon, men gränskontrollerna försvårar tillväxten för Neo Technology. Nu överväger bolagets grundare Emil Eifrém istället att fokusera bolagets rekrytering av utvecklare till London, efter att ha fått in en rekordinvestering på över 300 miljoner kronor tidigare i höst.
"Vi kan sätta styrkan hos Google i händerna även på en startup", säger Emil Eifrém om Neo Technologys databaslösningar. Foto: Thomas Frostberg "Vi kan sätta styrkan hos Google i händerna även på en startup", säger Emil Eifrém om Neo Technologys databaslösningar. Foto: Thomas Frostberg

Risken är uppenbar att majoriteten av alla som läser den här artikeln fortfarande inte kommer att ha förstått vad Neo Technology gör när artikeln är slut.

Som tur är behövs det egentligen inte för att följa Emil Eifréms utmanande resa från skånsk it-entreprenör med en idé om att förändra allt vad databaser heter till att åtta år senare bo och arbeta med Silicon Valley som bas och med tunga riskkapitalister i ryggen utmana globala databasföretag.

Men innan vi går in på hur han hamnade i Kalifornien, låt oss ändå göra ett försöka att med ett konkret exempel illustrera vad Neo Technology gör. När avslöjandet av de så kallade Panamadokumenten, som visar på hur globala företag och kända personer under många ägnat sig åt avancerad skatteflykt, blev kända i början av året hamnade även skånska Neo i rampljuset.

Men inte på grund av skattefiffel, utan därför att bolagets teknik använts av International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ), den grupp grävande journalister från flera olika länder som kartlade nätverket av personer, bolag och internationella transaktioner för att undgå skatt.

Emil Eifrém ler mest klurigt tillbaka när jag fiskar efter mer information hur bolagets teknik använts för att möjliggöra Panama- avslöjandet. Han hävdar att de inte visste något förrän de såg verktyget i en presentation från ICIJ i samband med en tidigare motsvarande läcka, Swissleaks, men att de sedan dess hållit sig på armlängds avstånd.
– Vi har inte jobbat med informationen och vill inte göra det, utan journalisterna måste själva applicera sina principer på vad som ska publiceras och inte. Vår enda inblandning är att vi har byggt en jättebra databas som gör att informationen får mening, säger han och sippar på kaffet på hipsterstället Philz coffee i San Mateo i Silicon Valley.

Emil Eifrém är stammis på stället och behöver knappt uttala sin beställning innan den är på gång. Själv har jag fått slänga en halvdrucken Starbuckskaffe på behörigt avstånd innan vi når fram till Philz, eftersom han inte vill skämma ut sig genom att dra dit en gäst som uppenbarligen saknar all känsla för kvalitet.

Han tittar sig omkring bland de andra gästerna och säger:
– Här inne sitter garanterat tre personer som just nu pitchar sin startup för att med teknik rädda världen. Det är en klyscha, men den är fan sann. Det finns ett otroligt optimistiskt synsätt här.

Han försöker även själv hinna träffa unga entreprenörer för att lyssna på deras idéer och dela med sig av goda råd från sin egen resa, men säger att han inte har tid att engagera sig mer och därför inte tagit några styrelseuppdrag eller köpt aktier i några uppstartsbolag. All tid går åt till att bygga Neo Technology utifrån San Mateo, dit huvudkontoret flyttades från Malmö 2011.

Här finns närmare 50 av bolagets cirka 130 anställda. Ungefär lika många finns i Malmö, där majoriteten av allt utvecklingsarbete fortfarande sker.

San Mateo brukade vara en sovstad i Silicon Valley, men har blivit allt hetare på senare i år i takt med att hyrespriserna rusat i höjden på orter som Palo Alto.
– Vi kan få tag i teknisk talang i världsklass i Sverige, men Silicon Valley är centrum för vår industri och här finns tillgång till både mentorer och finansiering. Vi hade kunnat göra allt från Malmö, men att göra det från Silicon Valley är som att springa i nedförsbacke istället för uppför.

I Silicon Valley finns de globala jättarna inom hantering av enorma datamängder – oavsett om vi talar om konsumentnära bolag som Facebook och Google eller om Oracle och andra databasföretag som säljer sin teknik till andra bolag.
– När du hanterar böcker i en bokhylla måste det gå att hitta dem, så du sorterar dem alfabetiskt eller efter att klassificeringssystem. Det är det databaser gör, väljer hur informationen ska struktureras på en hårddisk för att det ska gå enkelt och snabbt att hitta det du söker, säger Emil Eifrém.

"Minst 70-80 procent av alla organisationer kommer att använda grafdatabaser. När information blir mer och mer ihopkopplad pajar de tabellbaserade databaserna, eftersom de är värdelösa på att skapa den nya typen av kopplingar", säger Emil Eifrém. Foto: Thomas Frostberg

”Minst 70-80 procent av alla organisationer kommer att använda grafdatabaser. När information blir mer och mer ihopkopplad pajar de tabellbaserade databaserna, eftersom de är värdelösa på att skapa den nya typen av kopplingar”, säger Emil Eifrém. Foto: Thomas Frostberg

Men med tiden har det visat sig att det sätt informationen har strukturerats på sedan 70-talet var för statiskt, särskilt i takt med att mängden information har ökat explosionsartat. Dessutom innebar internets genombrott att information kopplades samman på helt nya sätt.
– Det Neo har skapat är ett annat sätt att ordna biblioteket, där vi tittar bortom de tabellbaserade databaserna och ser hur den mänskliga hjärnan fungerar med synapser som kopplas samman i ett stort nätverk. Vi kan sätta styrkan hos Google i händerna även på en startup.

Eftersom nätverk heter graf i matematiska sammanhang kom lösningen att kallas grafdatabas, delvis inspirerat av ett uttalande från Facebooks grundare Mark Zuckerberg där han talade om nätverket av användare som ”the social graph”.

Det här var för åtta år sedan i Malmö och då var Emil Eifrém rätt ensam på området. I dag har Amazon, Oracle och IBM alla lanserat egna grafdatabaslösningar.
– Minst 70-80 procent av alla organisationer kommer att använda grafdatabaser. När information blir mer och mer ihopkopplad pajar de tabellbaserade databaserna, eftersom de är värdelösa på att skapa den nya typen av kopplingar.

Nyttan med grafdatabaser finns exempelvis hos stora bolag som H&M och Ikea, som vill se vad andra kunder med liknande köpmönster brukar handla för att kunna rikta speciella annonser eller kampanjer individuellt mot enskilda kunder.

Ett annat exempel är bankernas system för att avslöja misstänkta missbruk av kreditkort genom att på millisekunder identifiera avvikande beteenden hos en kund. Telekomsektorn och sjukvården är två andra branscher där behovet av grafdatabaser ökar.

Många av kunderna är hemliga, men Emil Eifrém berättar att mellan 50 och 100 av kunderna finns på Forbes lista över världens största bolag. Bland dem han får nämna finns Ebay, Walmart, Airbus, Lufthansa och Cisco.

Bolaget har haft intäkter sedan 2011 och omsättningen ökar snabbt, samtidigt som de har fortsatt att investera i utveckling av produkten. Under nästa år räknar han med att bolaget är kassaflödespositivt, men samtidigt har ett antal stora konkurrenter nu slagit in på spåret med grafdatabaser.

Det gör att marknaden kommer växa snabbare, men samtidigt att konkurrensen hårdnar. Därför tog Neo Technology tidigare i höstas in över 300 miljoner kronor för att kunna öka tempot.

I planen ligger bland annat att nyanställa i högt tempo.
– Om det fanns 50 kvalificerade utvecklare som stod utanför Minc i Malmö så skulle jag anställa dem omedelbart. Men vi anställer bara ”the best of the best” och kommer att växa så mycket vi kan i Malmö. Tyvärr är det inte tillräckligt, så vi kommer att anställa i London också.

Det senaste året har Skåne dessutom blivit en mindre attraktiv plats att rekrytera till, enligt Emil Eifrém.
– Gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige förändrar saker och ting. Att inte ha tillgång till Köpenhamn som upptagningsområde är otroligt smärtsamt. Vi vill fortfarande att hjärtat för Neo ska vara i Öresundsregionen, men på grund av gränskontrollerna kanske vi måste flytta basen för vår utveckling till London.

Problemet är bara att det kostar mer, mycket mer.
– När det gäller teknik kan vi hitta lika bra geeks i Malmö som i Silicon Valley, men de kostar mindre. Den stora grejen är dock att de stannar längre i bolaget, eftersom vi skiljer ut oss mer i Malmö som en Silicon Valley-startup. Så folk flyttar till Malmö från Kanada, USA, Ukraina, Grekland, Kina och Italien för att jobba på Neo. Om vi flyttade utvecklingen till Silicon Valley skulle de ha blivit rekryterade av Facebook.

Dessutom finns också ett personligt motiv att behålla basen i Malmö:
– Jag vill flytta tillbaka en dag, jag vill inte att mina barn ska bli amerikaner. Jag tog visserligen ett utbytesår i Seattle på 90-talet och har därför en amerikansk familj, men har en sådan romantisk bild av att växa upp i Sverige och tror det bygger tryggare människor med sunda värderingar.

Emil Eifrém. Foto: Thomas Frostberg

Emil Eifrém. Foto: Thomas Frostberg

Fakta: Emil Eifrém

  • Uppvuxen i Oskarshamn.
  • Vapenvägrade och gjorde civilplikt efter gymnasiet.
  • Blev som dryg 20-åring teknikchef för ett uppstartsbolag i Lund, där han ansvarade för ungefär lika många anställda som han själv var år gammal.
  • Studerade klassiskt piano på folkhögskola under ett år innan han började läsa till civilingenjör i datateknik vid Linköpings universitet. Läste även industriell ekonomi och ekonomisk historia.

 

Fakta: Neo Technology

  • Grundades 2007 av Emil Eifrém, Johan Svensson och Peter Neubauer, ur ett bolag som köpt upp tillgångarna från det uppstartsbolag i Lund där Emil Eifrém arbetat som 20-åring.
  • Tog in den första större omgången riskkapital 2009 från Sunstone Capital och Conor Venture Partners. Har med den senaste rundan tagit in sammanlagt drygt 700 miljoner kronor.
  • Bolag har 130 anställda vid kontor i Kalifornien, Sverige, Tyskland och Storbritannien.
Thomas Frostberg