Köp in dig i en bikupa och få färsk honung i sommar – ett koncept som växer

Det är populärt att få en andel i skånsk honungsproduktion. Det vill säga, köp in dig i en bikupa och få färsk honung i sommar. Andelsodlingar är ett koncept som växer.
Rickard Hansson, är biodlare i Vollsjö som gett sig på andelsbiodling. Foto: Björn Lindgren/TT Rickard Hansson, är biodlare i Vollsjö som gett sig på andelsbiodling. Foto: Björn Lindgren/TT

Biodlaren Rickard Hansson i Vollsjö lyfter på locket till en av sina 30 bikupor. I januari är det ingen febril aktivitet i bisamhället.
– Runt midsommar sker den första skörden. Nu ska bina vakna och komma igång, säger han.

Skörden i sju kupor är redan såld. I december lade han ut totalt 70 andelar till försäljning för 399 kronor styck och de tecknades snabbt upp.
– Det har varit en väldig rusch – jag skulle lätt ha kunnat ha ett par hundra andelar till. Men det är första gången jag gör något liknande. Jag måste se att det fungerar också, men nästa år kan det bli fler andelar, säger Rickard Hansson.

Rickard Hansson, biodlare från Vollsjö har satsat på så kallad andelsodling. – Det har varit en väldig rusch – jag skulle lätt ha kunnat ha ett par hundra andelar till, säger han. Foto: Björn Lindgren/TT

Rickard Hansson, biodlare från Vollsjö har satsat på så kallad andelsodling. – Det har varit en väldig rusch – jag skulle lätt ha kunnat ha ett par hundra andelar till, säger han.
Foto: Björn Lindgren/TT

Andelsodling är en smal, men växande nisch i Sverige. I nuläget finns det 25–30 företag runt om i landet som marknadsför sig som andelsföretag, uppger lantbruksrådgivaren Lina Wejdmark på länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har sedan 2013 arbetat aktivt med att informera om konceptet.
– När vi började fanns det väl en gård som höll på med det här. Att komma så här långt på tre, fyra år är ganska häftigt. Det rör ju sig om ganska långa tidsperioder för att få fram en produkt. Tittar man på exempelvis grönsaksodling tar det minst en säsong innan man kan skörda, säger Lina Wejdmark.

I framför allt Nordamerika är det mer vanligt.
– Där finns det 15 000 företag. Där är det ett vedertaget begrepp och ett alternativt sätt att köpa sin mat, säger Wejdmark.

Konceptet innebär att producenter och konsumenter delar på risken, men det finns även andra vinster.
– Det är även ett sätt att visa hur mycket det kostar att producera mat, vad det är för mat vi får och vad det är för kvalité i maten, säger hon.

Biodlaren Rickard Hansson kommer att göra sina kunder delaktiga i processen. Fyra gånger om året ska ett nyhetsbrev skickas ut där kunderna kan se vad som händer i bikupan. I april får de välja vilket samhälle de vill ha sin andel i.
– Får jag ett samhälle som ger 90 kilo honung blir det ju en förlust för mig, för det motsvarar runt 9 000 kronor. Men samtidigt säkrar jag ju upp en försäljning av min skörd, säger Rickard Hansson.

Allt fler vill ta del av biodling utan att behöva göra jobbet själva. Foto: Björn Lindgren/TT

Allt fler vill ta del av biodling utan att behöva göra jobbet själva. Foto: Björn Lindgren/TT

Andelsodlingar och andelsjordbruk innebär att en konsument köper en andel i en skörd och betalar i förskott.

Vanligast är grönsaksproduktion, men andelskonceptet finns även inom exempelvis köttproduktion och potatisproduktion.

Community Supporter Agriculture är ett internationellt begrepp för konceptet, som innebär att det finns ett direktavtal mellan konsument och producent.

Det är producenten som har ansvar för drift och planering. I de fall konsumenterna ska bidra med en arbetsinsats regleras detta i avtal och det kan då vara en del av betalningen.

Daniel Kihlström/TT