Malmöforskaren Julian Togelius menar att debatten kring artificiell intelligens (AI) ofta präglas av överdrifter och ogrundade farhågor. Han ser en tendens att dramatisera scenariot kring AI, något han finner missplacerat med tanke på den faktiska utvecklingen inom området.
Denna slutsats kommer från en man med starka meriter inom fältet. Julian Togelius, ursprungligen från Malmö, har nyligen tillträtt en docenttjänst vid New York University efter flera år av forskning och undervisning vid Köpenhamns IT-universitet. Togelius har under en lång tid ägnat sig åt studier av artificiell intelligens och ser nu behovet av en mer nyanserad bild.
”Jag anser inte att den utbredda bilden av AI som en källa till generell intelligens stämmer överens med verkligheten,” förklarar Togelius. ”Däremot är jag övertygad om att AI kommer att ha en betydande inverkan i specifika områden av samhället.”
Han pekar på att vi redan är omgivna av AI-funktioner i vår vardag, ofta utan att vara medvetna om det. ”Googles sökmotor är ett utmärkt exempel – den används av miljarder människor dagligen och bygger på sofistikerade AI-algoritmer. Även när vi bokar en resa med Skånetrafiken och systemet föreslår rutter över Sundet, är det en form av AI i arbete,” säger han.
Togelius egen forskning kretsar främst kring datorspel, ett område där AI spelar en allt viktigare roll. Han drar paralleller mellan hur vi utvecklas genom att spela och hur datorer lär sig själva. ”Vi spelar för att det är roligt, men också för att utmana oss själva och förbättra våra färdigheter. AI inom datorspel bygger på samma princip – genom självinlärning kan datorer bli bättre och bättre.”
Han vill aktivt motverka den ibland överdrivna skräckbilden som omger AI och lyfter fram det historiska exemplet med datorn Deep Blue som besegrade världsmästaren i schack Garry Kasparov på 1990-talet. ”Algoritmen som drev Deep Blue var inte revolutionerande i sig, men datorn kunde snabbt analysera ett enormt antal schackdrag och välja det optimala. Vi insåg då att en enorm datavolym och effektiv sökning kan ge resultat som vi annars skulle betrakta som ‘intelligens’.”
Denna insikt har lett till vidare framsteg. Nyligen presenterade ett amerikanskt universitet en dator som hade räknat ut det perfekta sättet att spela dam. ”Detta markerar i praktiken slutet på traditionellt damspel,” konstaterar Togelius. ”Det finns ingen längre drivkraft för människan att utmana datorn i detta spel. Jag tror istället att vi kommer se en ökning av individuellt anpassade spel, med varierande regler och spelvarianter som skräddarsys för varje användare.”
Togelius betonar att hans akademiska inriktning och motvilja mot företagsvärldens ofta ogenomskinliga arbetssätt gör att han inte attraheras av den typiska entreprenörsmentaliteten. Trots detta har hans forskning potential att ha stor inverkan på dataspelsindustrin.
”Jag är övertygad om att ett litet team, bara fem personer med hjälp av AI, med tiden kan leverera ett bättre resultat än vad exempelvis de 400 anställda på Massive i Malmö gör idag,” säger han.
Han är medveten om att denna utveckling kan leda till förändringar på arbetsmarknaden och att vissa yrkesgrupper kan komma i en sårbar position. ”Vi ser hur datorer börjar klara av uppgifter som vi tidigare ansåg krävde mänsklig förmåga. Det är en naturlig följd av teknisk utveckling, men jag tror också att det skapar nya möjligheter. Historien visar att varje stor teknisk revolution har lett till förlust av vissa arbeten, men också skapat nya.”
Togelius uppmanar till en mer realistisk och nyanserad diskussion om AI. ”Vi måste fokusera på de faktiska möjligheterna och utmaningarna, snarare än att låta oss ryckas med av alarmistiska scenarier.”
