Malmö, en stad byggd på öppenhet och samarbete, står inför en potentiell vändpunkt. Beslutet av riksdagen den 17 december, som nu implementeras från och med den 2 januari, riskerar att allvarligt skada regionens unika styrkor och framtida möjligheter. Vi, en grupp människor från näringslivet, akademin och civilsamhället, ser med stor oro på de konsekvenser detta beslut kommer att få.
Föreställ er en företagare som får höra från sin VD att verksamheten befinner sig i kris, resurserna håller på att sina. Styrelsen står då inför ett dilemma: investera för framtiden eller dra ner kostnaderna. För AB Sverige, som vi ser vårt gemensamma område vara, är investering det enda logiska valet – både på kort och lång sikt. Att istället välja nedskärningar är ett kortsynt beslut som kommer att få långtgående negativa effekter.
Historien om Öresundsbron är en symbol för friktionens bortfall och ett exempel på hur infrastruktur kan fungera som verktyg för integration. Denna bro representerar mer än bara en fysisk länk; den symboliserar ett gränslöst samarbete och ett flöde av idéer, människor och innovation. Att nu vidta åtgärder som försvårar resandet över bron väcker dystra associationer till tidens murear, som Hunger Games-scenarier och Berlinmuren – bilder som vi finner djupt oroande och aldrig skulle acceptera i vårt eget samhälle. Frågan vi måste ställa oss är om Malmö kommer att uppfattas som en öppen eller stängd stad efter den 2 januari.
Malmö har tidigare hyllats för sin innovativa kraft, och rankades 2013 som världens fjärde mest dynamiska stad av Forbes. Innovation blomstrar i öppna miljöer, där talang möter bra utbildning och en mångkulturell befolkning. Malmö är ett levande exempel på detta; hälften av stadsbefolkningen är under 35 år och här bor 177 olika nationaliteter.
Det är sällsynt att man hittar en plats där det är möjligt att kombinera ett prisvärt boende, enkel tillgång till arbetsplatsen via cykel och samtidigt ha tillgång till en blomstrande innovationsmiljö fylld av begåvade människor. Denna unika kombination, förstärkt av den smidiga anslutningen till Köpenhamn och snart även Hamburg, öppnar upp för en dynamisk miljö som attraherar och inspirerar människor. Vi är övertygade om att detta samarbete bidrar till en mer öppen och attraktiv stad för både boende och företag.
Tyvärr har Malmö på senare år ibland hamnat i negativ internationell uppmärksamhet, kopplad till antisemitiska uttryck och våld. Vi arbetar kontinuerligt för att möta dessa tendenser och lyfta fram Malmös många positiva aspekter. Att nu bli en stad där man inte är välkommen kommer att försvåra dessa ansträngningar på ett allvarligt sätt. Är det den signal vi vill skicka till länder som vi själva betraktar som icke-demokratiska, rasistiska och våldsamma?
Detta debattinlägg syftar inte till att erbjuda en lösning på den komplexa flyktingfrågan. Däremot vill vi belysa det faktum att riksdagens beslut nu innebär en snävare gränsövergång mellan två städer. Många av oss har anställda, kunder, arbeten och starka relationer på båda sidor av Sundet. Vi upplever inte den historiska nationsgränsen som relevant för vårt dagliga liv och arbete. Priset för att betona denna gräns från den 2 januari kommer att bli högt, framför allt på lång sikt och i form av försämrade möjligheter för våra verksamheter att utvecklas.
Företag som IBM valde Malmö som bas på grund av stadens öppenhet och mångfald. Apple etablerade sig i Lund tack vare den tillgängliga talangen. Många väljer att placera sina huvudkontor här på grund av närheten till en fungerande flygplats och den breda rekryteringsbasen. Vad blir konsekvenserna för dessa företag och deras framtida investeringar?
Som medmänniskor är vi djupt chockerade av riksdagens beslut. Som företagare funderar vi på om vår gränsöverskridande region är den bästa platsen att bygga framtiden på. Som föräldrar oroar vi oss för att våra barn inte kommer att se detta som ett hem de är stolta över, utan snarare som en plats de pliktskyldigast besöker under julen.
Vi vill se motsatsen till vad regeringen i nationalstaten Sverige verkar sträva efter. Vi vill ha fler och snabbare tågförbindelser, ett integrerat tågsystem med en gemensam kartläggning och en ökad integration både inom staden och mellan regionen. Vi hoppas att regeringen omprövar sitt beslut och inte låter den 2 januari bli dagen då Sverige stänger dörren för nya människor, innovativa idéer och framstående företag.
Som Emil Jensen sjöng: ”Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant.” Låt oss ta tillfället i akt och öka insatserna för att integrera vår region ytterligare, bygga broar istället för murar och skapa en framtid där människor, idéer och innovation kan flöda fritt.
