Region Skåne har nyligen avsatt 200 miljoner kronor för att stärka arbetet med digitala lösningar och e-hälsa inom sjukvården. Summan kan vid första anblicken tyckas imponerande, men experter och branschfolk varnar för att satsningen riskerar att bli misslyckad om inte grundläggande systemproblem adresseras först. Istället för att fokusera på innovativa appar och tekniska finesser, bör Region Skåne enligt kritiker prioritera en djupgående analys av befintliga administrativa rutiner och logistik, samt hur dessa påverkar möjligheten att implementera en effektiv digital vård.
Ett växande antal aktörer inom e-hälsa vittnar om de hinder som Region Skåne ställer upp för digitala vårdmöten. Charlotta Tönsgård, vd för Malmöbaserade Min Doktor, berättar om hur bolaget tvingades samarbeta med en vårdcentral i Jönköping för att tillhandahålla digitala läkarbesök. Vårdcentralen i Jönköping, som visade sig mer öppen för och kapabel att hantera digitala besök, har nu effektivt blivit en av Sveriges största vårdcentraler mätt i antal genomförda besök, tack vare samarbetet med Min Doktor.
Denna situation illustrerar ett paradoxalt faktum: medan Skåne betalar för att andra regioner ska kunna utveckla och erbjuda digital vård, missar man själv chansen att dra nytta av de erfarenheter och den kunskap som skapas. Jönköping får inte bara intäkter från Skåne, utan samlar också värdefull data och kunskap om hur digital vård kan fungera i praktiken.
Kritikerna menar att Region Skånes ersättningssystem för vårdtjänster skapar en situation där traditionella, fysiska besök gynnas framför digitala alternativ. Detta hindrar innovativa företag och vårdgivare från att erbjuda digitala lösningar på lika villkor, vilket i slutändan missgynnar patienterna.
Den verkliga utmaningen ligger inte i att utveckla de senaste teknologierna, utan snarare i att omorganisera och effektivisera det befintliga systemet. Timmar av väntan på akutmottagningar och fragmenterade informationsflöden mellan vårdinrättningar avslöjar djupgående brister i organisationen, som inte enbart handlar om faxmaskiner och pappersarbete.
Dessa brister är ofta ett resultat av felkonstruerade administrativa rutiner, belöningssystem och interna ersättningsmodeller som inte främjar en smidig och effektiv vård. Digitala lösningar kan frigöra tid för läkare och sjuksköterskor, men en verklig revolution kräver en grundläggande omvandling av hur vården organiseras och drivs.
Patienterna förväntar sig idag en vård som är lika enkel att använda som vardagliga digitala tjänster, som betalningar, VAB-anmälningar och deklarationer. För att möta dessa förväntningar krävs inget mindre än en total översyn av hur vården ska fungera i framtiden.
Om Region Skånes ledning inte förstår detta kan de 200 miljoner kronor snabbt förbrukas utan att ge några bestående resultat. Risken är stor att satsningen slutar i en kostsam dikeskörning, där resurser har slösats bort på att implementera lösningar som inte kan fungera inom ramen för ett stagnerat system.
**Tre personer som formar Skånes digitala vård: **
- Marianne Larsson, innovationschef på Innovation Skåne, har i många år arbetat passionerat för att främja digitala lösningar inom vården. 2017 kan bli året då hennes långvariga ansträngningar äntligen ger resultat.
- Mats Ekstrand, strategisk rådgivare i e-hälsofrågor inom Region Skåne, har en bakgrund på Sony Ericsson och Mobile Heights. Hans tekniska expertis kan dock komma i konflikt med de interna strukturer som bromsar utvecklingen inom e-hälsa.
- Charlotta Tönsgård, vd för Min Doktor, digitaliserar vården i rasande takt medan Region Skåne betraktar utvecklingen från sidan. Hennes arbete kan ha en större inverkan på e-hälsoområdets framsteg än alla strategiska initiativ som Regionen har på gång.
