Räntan ett minus som skapar vinster – och oro

Räntan ett nollspel – mellan framgång och oro

När Stephan Müchler besöker företag runt om i Skåne är frågan han ställer lika konsekvent som den är mångfacetterad: ”Vad tror du om ekonomin just nu?” Svaren han får är sällan entydiga. Brexit, Putin och Trump nämns ofta i samma andetag som oro för ökad protektionism. Och mitt i allt detta: minusräntan.

”Jojo,” fortsätter Stephan Müchler, Skånes industriförenings representant, “men hur går det för dig?”

Ofta kommer svaret: ”Jo, faktiskt väldigt bra just nu. Affärerna blomstrar. De låga räntorna minskar mina omkostnader.” Men optimismen dämpas snabbt av en känsla av osäkerhet inför framtiden.

– Minusräntan skapar oro, sammanfattar Stephan Müchler. Det är inte en idealisk situation. Vi ser obalanser i det ekonomiska systemet. Världsekonomin hålls uppe med låga räntor och konstgjord andning.

I teorin är det enkelt att framställa låga räntor som en välsignelse. Men många av de företagare Stephan Müchler talar med ser inte minusräntan som en ypperlig gåva. De anser den osund, ett symptom på konjunkturer som är mer sköra än stabila. De fruktar att dagens blomstrande affärer kan förvandlas till ett dystrare näringslivsklimat präglat av räntechocker, nedskärningar och förlorade kunder.

Lakritsfabrikens paradoxala framgång

Vi tar oss till Ramlösa och Lakritsfabriken, ett företag som vuxit i samma rasande takt som efterfrågan på lakritsprodukter strömmar ut från fabrikslokalerna i Helsingborg. Martin Jörgensen, vd för Lakritsfabriken, leder företaget med en energi som matchar den syriska lakritssötman.

Efter åratal inom branscher som hotell, choklad, vin och teer bestämde sig Jörgensen för att satsa på lakrits. Och det har lönat sig.

– Vi har planer på nya investeringar, men räntorna blir inte det enda som avgör. Det är egentligen mer avgörande hur våra affärer går, säger Jörgensen. Vi har möjlighet att expandera i ett nytt läge i Helsingborg och kan då använda pengar som i ett högre ränteläge skulle gå till banken för att istället utveckla verksamheten.

Lakritsfabriken har en omsättning på drygt 10 miljoner kronor per år. Omsättningen är imponerande, men för Jörgensen handlar det inte bara om siffror. Det handlar om att bygga ett hållbart företag som kan erbjuda kvalitetsprodukter och samtidigt skapa arbetstillfällen i Skåne.

Byggboomen som drivs av låga räntor – och en osäker framtid

Vi rör oss vidare till Peab, ett av Sveriges största byggbolag. Jesper Göransson är vd och leder företaget med en strategisk blick som sträcker sig långt bortom nästa bygge.

För Peab, med en årlig omsättning på drygt 45 miljarder kronor, har den historiskt låga räntenivån skapat nya möjligheter – framför allt i form av ökad investeringsvilja.

– Naturligtvis påverkar det låga ränteläget oss i form av lägre räntekostnader på våra banklån. Men det har större effekt för oss att minusräntan hjälper till att höja investeringsviljan runt om i landet,” säger Göransson.

Vi träffar honom i Peabs eget grustag utanför Veberöd, där företaget nyligen har satsat stora summor på att skapa ett mer miljövänligt asfaltverk. Det är bara ett av många exempel på hur svenska bygg- och anläggningsföretag har råd att investera – och att satsa klimatsmart.

– I och med att vi märker av en kraftigt ökad efterfrågan på våra tjänster så har vi varit tvungna att investera på maskinsidan. Vi har köpt allt från kranar och asfaltmaskiner till delar inom vår verksamhet med prefabricerade element, säger Göransson.

De ökade investeringarna finansieras genom en blandning av lån och eget kapital. Jesper Göransson är väl medveten om minusräntans alla positiva följder, dels för att hålla investeringskostnaderna nere, men framför allt för att få kunder med stark köpkraft.

– Vi ser ökade investeringar både i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. Kalkylen för våra kunder blir ju lättare med låga räntor, säger han.

Även om Peab har en relativt låg skuldsättning i jämförelse med andra företag i branschen, är Jesper Göransson angelägen om att höja ett varningens finger.

– Minusräntan är ett tecken på att det ekonomiska systemet inte fungerar som förr. Det finns också en uppenbar risk för prisbubblor – och en oro för att pensionssystemet inte blir hållbart när avkastningen på pensionskapitalet sjunker, säger han.

Han menar att vi alla gynnas av låga räntor – så länge det inte uppstår bubblor på bostadsmarknaden eller i andra branscher.

– Vad vi efterlyser är förutsägbarhet och en normalisering av systemet. Det finns annars en risk att minusräntorna driver efterfrågan för långt. Det skapar en ständig risk för bakslag, säger han.

För Peabchefen har de historiskt låga räntorna förändrat spelplanen. Minusräntorna skapar ett ekonomiskt ramverk som tillåter att en rad nya aktörer dyker upp.

– Så är det alltid i en föränderlig värld, konstaterar han. I en het byggmarknad dyker det alltid upp nya aktörer, seriösa eller oseriösa. Men det har egentligen mer med marknadsläget att göra än de låga räntorna, säger Göransson.

Axis Communications och kronans växlande värde

För Lundaföretaget Axis Communications, med sin miljardomsättning, har minusräntan en mer nyanserad effekt. Linda Canivé är CFO och Carl-Johan Grund sitter på posten som VD.

– Riksbankens minusränta har förstås negativ effekt på det kapital vi har på svenska bankkonton, säger Mauritsson. Räntenivån påverkar också värdet på den svenska kronan, vilket har effekt på vilka valutarisker vi exponeras för.

Axis är ett företag som verkar globalt och vars intäkter i allra största delen kommer från utlandet. Därför är det viktigare för dem hur världsekonomin utvecklas i stort än hur ränteläget utvecklas i Sverige.

– För vår del är det viktigaste att det råder långsiktig stabilitet, säger han.

Emerse och den fördelaktiga svaga kronan

Vi rör oss vidare till Emerse, ett annat framgångsrikt Lundaföretag som arbetar med automatiserad videoannonsering. Carl-Johan Grund är vd och grundare och har blivit framlyft som en av Skånes mest innovativa entreprenörer.

– Vi har hjälpt både Barack Obama och Bill de Blasio att optimera annonsinköpen i sina valkampanjer. Vi har algoritmer som räknar ut hur mycket nätannonsering som behövs för att bli optimal. Våra algoritmer kan också styra inköpen till rätt kanaler, förklarar Grund.

För Emerse har låga räntor blivit en grund för snabb tillväxt. Men vinsten ligger inte bara i att räntekostnaderna för Emerse är låga, vinsten ligger i lika hög grad i att den svenska minusräntan gör den svenska kronan svag.

– Vi är ett exportföretag med våra lönekostnader i Sverige, men med en stor del av våra intäkter i USA och Storbritannien. Räntorna påverkar valutakurserna. Och för vår del tjänar vi på att ha en svag svensk krona, säger Grund.

Stephan Müchlers varning: Låga räntor som en falsk trygghet

Vi återvänder till Stephan Müchler på industriföreningen. Han sammanfattar känslan hos många företagare: minusräntan skapar en falsk trygghet.

– Om pengar inte kostar något så får vi inte alla de förändringar som är önskvärda. Företag väntar med nödvändiga strukturförändringar. Företag med svag lönsamhet kan leva vidare tack vare låga kapitalkostnader, säger han.

Han påpekar också att minusräntan skapar ett sämre klimat mellan bolag och bank.

– När banken ger sina kunder besked om att de omöjligt kan betala för att ta hand om kundernas pengar så skapas det en högst osund affärsrelation, säger han.

Men är det inte bra för svenskt näringsliv när företagens investeringar blir billigare?

– Det är naturligtvis bra för företag som står inför stora investeringar. Men samtidigt är det ju så billigt med pengar nu att det inte ger någon bonus för ett företag att ha balansräkningen i ordning. Den sparsamme blir inte belönad, den slösaktige blir inte bestraffad, säger Müchler, som själv har ett förflutet som banktjänsteman.

– Minusräntan är ju en indikation på att något inte är som det ska vara, avslutar han. Den ekonomiska modellen behöver en justering och vi måste våga konfrontera de problem som skapas av ett system som inte längre fungerar optimalt.