Fuglesang: ”Nästa år har vi rymdturism”

Christer Fuglesang, en man med unika erfarenheter från rymdens gränser som Sveriges förste astronaut och docent i partikelfysik, målar upp en spännande bild av framtiden för rymdfarten. Efter åratal av tunga lyft och komplexa projekt närmar vi oss en tid då rymdresor inte längre är förbehållna ett fåtal astronauter, utan kan bli en realitet för den resvillige – om än för närvarande välbeställda.

Fuglesang, som levde totalt uppkopplad på den internationella rymdstationen ISS redan 2006 och kan promenera i rymden, föredrar idag ett mer nedkopplat liv på jorden. Men han ser med entusiasm fram emot de stora förändringar som komma skall inom rymdindustrin. Han förutspår att vi kan se de första kommersiella ”rymdskutt”, korta utflykter i rymden, redan nästa år.

Det är inte Virgin Galactic, som tidigare pekats ut som pionjär inom området, som kommer att leda dansen. Istället spår Fuglesang en oväntad aktör: Jeff Bezos rymdföretag Blue Origin. Med sin återanvändbara raket, som nu har genomfört fem framgångsrika tester, förbereder sig Blue Origin för att erbjuda dessa korta, men intensiva rymdupplevelser. Kapseln släpper av passagerarna som får uppleva några minuter i tyngdlöshet innan de återvänder till jorden med hjälp av fallskärmar. Den innovativa raketen landar sedan tillbaka vid startplatsen för att kunna återanvändas i framtida uppskjutningar.

”Nästa år kan de skicka turister på rymdskutt,” säger Fuglesang, ”och tanken är sedan att de ska vidareutveckla teknologin till större raketer som går att skicka upp till en bana runt jorden. Det kanske blir om fyra eller fem år, för människor som kan betala för sig.”

Fuglesang betonar att etableringen av nya, privata rymdaktörer har varit avgörande för de senaste årens snabba utveckling inom rymdteknik. ”Mångfald och konkurrens gör att det kommer nya idéer, både vad gäller det tekniska och tankar kring hur man kan utnyttja rymden,” säger han. ”Det kanske viktigaste är att det har kommit nya aktörer när det gäller bemannade rymdfartyg. Vi står på tröskeln till ordentlig rymdturism. Självklart blir det för de rika först, men så småningom kan fler och fler åka upp i rymden.”

Trots att Virgin Galactic drabbades av en allvarlig olycka under ett provflyg 2014, har inte det avskräckt Fuglesang från att lita på säkerheten i dessa farkoster. Han skulle utan tvekan rekommendera en rymdskutt för någon han håller av.

Elon Musks ambitioner och risken med artificiell intelligens

Fuglesang är också imponerad av Elon Musks SpaceX-program. Musk har revolutionerat rymdindustrin med sin innovativa teknik och förmåga att återanvända raketer. SpaceX har redan etablerat sig som en pålitlig leverantör av förnödenheter till rymdstationen och förbereder sig nu för att skicka astronauter på uppdrag.

Musks vision om att kolonisera Mars är också något Fuglesang ser med entusiasm. ”Han har drivit på med nya tankar och lyckats bygga en egen raket med ny teknik som går att återanvända,” säger Fuglesang. ”Han har redan en kapsel som levererar förnödenheter till rymdstationen på uppdrag av Nasa. Snart är kapseln redo att skicka upp astronauter också. Han säger ju att han ska skicka människor till mars. Det kan jag tänka mig faktiskt, det har varit hans drivkraft från början. Trots många motgångar har det egentligen alltid slutat med att han har gjort det han har sagt att han ska göra. Det är mycket möjligt att han blir först med att skicka människor till mars, även om det kanske blir i samarbete med Nasa.”

Men inte alla av Musks projekt delar Fuglesangs entusiasm. Neuralink, ett företag som syftar till att integrera människor och datorer, väcker mer skepsis. Både Musk och den tyska datorforskaren Jürgen Schmidhuber ser en framtid där maskiner överträffar mänsklig intelligens.

Schmidhuber förutspår att artificiellt intelligenta robotar kommer att kunna kolonisera vår galax redan 2050. Denna dystopiska vision delar inte Fuglesang. ”Det finns flera som är oroliga för att man kan nå en kritisk punkt där artificiell intelligens blir betydligt smartare än människor, att maskinerna då kan förbättra sig själva och göra sig oberoende av människor,” säger han. ”Men varför ska de vilja göra det?”

Han ser inte drivkraften bakom en sådan utveckling. ”Det krävs ju inte bara att systemen ska vara smartare utan det måste finnas ett motiv. Där kommer vi inte att vara 2050.” Han menar att för att artificiell intelligens ska kunna utvecklas på det sättet, måste man aktivt bygga in motiv i robotarna – motiv som garanterar att de vill bevara mänskligheten. ”Vi får väl bygga in i robotarna att de ska tjäna oss.”

Denna realism sträcker sig även till Musks dröm om en marskoloni. Fuglesang tror inte på en kolonisering genom artificiell intelligens under hans livstid. Däremot är han övertygad om att de första människorna kommer att åka till Mars och börja bygga en forskningsbas, medan han fortfarande är i livet. ”Några kommer säkert att bo där under längre tid,” tillägger han, ”Så frågan är var man drar gränsen för kolonisering.”

Rymdstationens uppkoppling som förebud om framtiden

Christer Fuglesangs egna erfarenheter från rymdstationen ISS 2006 har gett honom en föraning om den uppkopplade framtiden som vi nu befinner oss i. Han drar paralleller mellan rymdstationens komplexa system och det framväxande konceptet ”Internet of Things”.

”Hela rymdstationen är uppkopplad med datanät,” förklarar han. ”Alla grejer känner av om de fungerar och vad de tar in för data, och sedan skickas all data ner till jorden. Det mesta styrs från jorden vilket är bra för då kan människorna i färjan koncentrera sig på forskning. Det är inte internet i sig, men alla delar är uppkopplade på datanät.”

När det gäller sin egen användning av teknik på jorden, beskriver Fuglesang sig som en ”medelsvensson”. Han använder främst internet för kommunikation, information och musik. Han är inte intresserad av att kontrollera kylskåpet på distans eller styra värmen i stugan.

Han är inte heller frestad av tanken på chipimplantat för att slippa biljetter. ”Det går väldigt smidigt med biljetten i mobilen,” konstaterar han.

För att koppla bort sig från teknik och det ständigt uppkopplade livet, finner Fuglesang tröst i segling. Ett halvår sedan seglade han vid Jungfruöarna i Västindien och kopplade bort all e-post under tio dagar. ”Det var väldigt skönt,” säger han med ett leende.