En växande ström av kritik riktas mot Svenskt Näringslivs årliga rapport om det lokala företagsklimatet. Rapporten, som ofta lyfts fram i svenska medier och påverkar politiska beslut på lokal nivå, ifrågasätts nu av flera framträdande entreprenörer som menar att den bygger på bristfälliga och politiskt styrda parametrar.
I en debattartikel publicerad i flera medier framhålls det att Svenskt Näringslivs rapport, under en längre tid, har innehållit inslag av politisk agenda. Kritikerna anser att organisationen saknar ett tydligt mandat från det privata näringslivet att agera som en oberoende bedömare av företagsklimatet. Istället menar de att rapportens upplägg, med godtyckligt valda och viktade faktorer, snarare syftar till att gynna en högerpolitisk agenda.
Exemplet med Kävlinge kommun, som konsekvent rankas högt i rapporten, lyfts fram som ett tydligt illustrerande exempel på de problem som finns med bedömningen. Varför flyttar stora företag som Ubisoft inte till kommunen, trots den höga rankingen? Varför väljer man istället att etablera sig i Malmö? Liknande frågor ställs kring Timrås höga placering när det gäller väg-, tåg- och flygtrafik, jämfört med Malmö som rankas betydligt lägre.
Kritiken riktas inte mot specifika kommuner, utan snarare mot själva metodologin. Man ifrågasätter vikten som läggs vid andelen arbetande i en region, istället för att fokusera på antalet skapade arbetstillfällen. Malmö genererar ett stort antal nya jobb, men har samtidigt en relativt hög arbetslöshet på grund av olika faktorer. Vellinge, å andra sidan, skapar färre arbetstillfällen men har lägre arbetslöshet eftersom många invånare pendlar till Malmö för att arbeta. Frågan om kommunalskattens påverkan på företagsklimatet lyfts också fram, med argumentet att denna effekt är relativt liten.
Entreprenörerna påpekar att internationellt erkända metoder för att mäta tillväxtkompetens, som de utvecklats av den amerikanske professorn Richard Florida, fokuserar på mer relevanta faktorer som teknologi, talang och tolerans. Dessa begrepp mynnar ut i ett innovationsklimat som skapar förutsättningar för tillväxt, och det är faktorer som Lund och Malmö har rankats högt i internationella mätningar. Dessa aspekter får enligt kritikerna en alltför liten roll i Svenskt Näringslivs rapport.
Med tanke på det ökande antalet desinformation i samhället, betonar man vikten av att granska syftet med information och identifiera eventuella politiska agendor. De erfarna entreprenörerna menar att Svenskt Näringslivs agerande bygger på osunda grunder och att organisationen främjar politiska partier snarare än företagande i grunden.
Kritikerna oroas över att media återpublicerar rapporten utan tillräckligt med ifrågasättande, vilket ger den en legitimitet som påverkar politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. De uppmanar nu andra organisationer, inklusive universitet och forskningsinstitutioner, att genomföra liknande studier men med mer objektiva parametrar och transparenta metoder.
Man understryker att företag är drivkraften i samhället och bör inte reduceras till politiska verktyg. Med korrekt data som grund kan man realistiskt utveckla förutsättningarna för näringslivet, stärka befintliga företag och underlätta för nya att starta.
Debatten om Svenskt Näringslivs metodologi och dess påverkan på den politiska agendan fortsätter att engagera företagare och experter, och ökar medvetenheten om behovet av en kritisk granskning i syfte att främja ett mer rättvist och effektivt företagsklimat.
Jonas Michanek, Sebastian Merlöv och Måns Adler skriver debattartikeln.
Jonas Michanek är serieentreprenör och grundare av New, samt författare till böcker om innovation och entreprenörskap. Sebastian Merlöv är serieentreprenör inom IT och företagsutveckling. Måns Adler är teknisk chef på Ustwo och grundare Bambuser.
