Debatten kring Svenskt Näringslivs rapport om företagsklimatet i kommunerna har väckt viktiga frågor om hur dessa analyser bör utformas och vilka metoder som bör användas. Vi vill inleda med att tacka Svenskt Näringsliv för deras svar på vår tidigare artikel, vilket har bidragit till en mer öppen dialog kring ämnet.
Kärnan i vår argumentation ligger i vikten av att bygga kommunernas företagsklimatbedömningar på en solid vetenskaplig grund, särskilt när dessa rapporter används som underlag för politiska beslut och investeringar av skattepengar. För att dessa analyser ska vara relevanta och ge korrekta indikationer på utvecklingen, är det avgörande att subjektiva upplevelser och känslor filtreras bort i största möjliga mån. Objektivitet, baserad på noggrant insamlade och analyserade data, bör vara det övergripande målet. ”Man får den information man frågar efter,” som vi uttryckte det, och frågeställningarna i rapporten måste därför vara precisa och vetenskapligt validerade.
En relevant aspekt av denna diskussion är den granskning som professor Jonas Vlachos vid Stockholms universitet har gjort av Svenskt Näringslivs rapport. Denna oberoende analys, med dess tydliga statistiska stöd, belyser vissa märkligheter i rapportens resultat. Vlachos har även presenterat en intressant diskussion kring potentiella påverkansfaktorer och ett akademiskt samtal som ifrågasätter själva möjligheten att mäta ett kommunalt näringslivsklimat på ett entydigt sätt. Vi ser med stor fördel om Svenskt Näringsliv överväger att involvera Jonas Vlachos i utformningen av framtida rapporter. Hans expertis och oberoende perspektiv skulle kunna bidra till en mer robust och trovärdig analys.
Med tanke på företagets centrala roll i vårt samhälle är det av yttersta vikt att dessa analyser genomförs med största möjliga noggrannhet och utan politiska fördomar. Företagsförutsättningarna har genomgått dramatiska förändringar under de senaste två decennierna, men det är vår uppfattning att rapportens grundläggande parametrar inte har anpassats i motsvarande grad.
Att dra slutsatser baserade på felaktiga parametrar kan få förödande konsekvenser för Sveriges utveckling. En felaktig bild av företagens situation kan leda till missriktade stödåtgärder och en negativ påverkan på hela samhället. Svenskt Näringsliv betonar själva kopplingen mellan företagande och välfärd, en punkt vi helt delar.
Om Svenskt Näringsliv i grunden vill genomföra en attitydsmätning bör detta vara tydligt kommunicerat. Vissa kommuner använder redan NKI-undersökningar för att få en bättre förståelse för hur de uppfattas av allmänheten, och detta är ett exempel på hur man kan utvärdera relationen mellan kommunen och dess medborgare.
Vi förespråkar ett starkt företagsklimat i Sverige och vill se att kommunerna får tillgång till korrekta och relevanta verktyg för detta ändamål, oavsett om det handlar om Timrå eller Malmö. Ett lovvärt första steg skulle vara att engagera framgångsrika företag som har valt att etablera sig och växa i städer som Malmö, Stockholm och Göteborg. Genom att lyfta deras erfarenheter kan man få en djupare förståelse för vad som driver dem att investera och expandera i kommuner som historiskt sett har hamnat lägst i rapporten.
Vi hoppas att Svenskt Näringsliv tar till sig dessa synpunkter och arbetar för att förbättra sin rapport. Ett starkare företagsklimat i Sverige gynnar oss alla.
Jonas Michanek är serieentreprenör, grundare av New och författare till böcker om innovation och entreprenörskap. Sebastian Merlöv är serieentreprenör inom IT och företagsutveckling. Måns Adler är teknisk chef på Ustwo och grundare av Bambuser.
