Kampen om att vara Nordens största flygplats fortsätter, men i år ser det ut som Köpenhamns Kastrup Airport drar ifrån Stockholm-Arlanda. Under de senaste åren har det förts en intensiv konkurrens mellan Köpenhamn, Stockholm och Oslo om att locka till sig de största flygbolagen och flest internationella avgångar. Flygplatsernas storlek betraktas ofta som en viktig indikator på en stads attraktionskraft för både inhemska och internationella företag.
Trots regeringens ansträngningar under de senaste fyra åren att stärka Stockholm och omforma Arlanda till den ledande flygplatsen i norra Europa, har resandetrenden vänt. Arlanda lyckades konkurrera ut Kastrup i fjol, men utvecklingen under 2018 har gynnat Köpenhamn. Även om man slår ihop trafiksiffrorna för både Arlanda och Bromma når Stockholm inte upp till Kastrups nivå.
Kastrup förväntas hantera 30,3 miljoner ankommande och avresande passagerare under det innevarande året. Det är en ökning med 2,2 miljoner jämfört med Oslo Airport Gardermoen, som är Nordens näst största flygplats, och hela 3,3 miljoner fler än antalet passagerare som reser genom Arlanda.
Både Köpenhamn och Oslo uppvisar en solid tillväxt på cirka fyra procent. Stockholm däremot kämpar med en nära noll-tillväxt (+0,8 procent) om man inkluderar trafiken på både Arlanda och Bromma.
En bidragande faktor till Stockholms flygplatsers stagnation är en minskning av passagerare till fördel för tågbolag som SJ och MTR. Detta tros delvis drivas av en växande klimatmedvetenhet bland svenska affärsresenärer, vilket även påverkar Malmö Airport. Dessutom har Arlanda förlorat resenärer till Kastrup.
Förra året drabbades Kastrup av ett betydande passagerarbortfall, till följd av omfattande byggarbeten och återkommande problem med tågtrafiken. Många Öresunds- och X2000-tåg försenades kraftigt på grund av långa väntetider vid gräns- och id-kontrollerna, vilket ibland tvingade SJ att tillfälligt ställa in sin Köpenhamnstrafik. Detta ledde till att vissa resenärer, särskilt från Småland och Östergötland, valde Arlanda istället. Det är nu troligt att många av dessa resenärer återvänt till Kastrup, vilket bidragit till den nuvarande tillväxten.
Kastrups framgång under 2018 kan främst hänföras till en ökad interkontinental trafik, med nya rutter till bland annat USA, Indien och Kina. Detta har resulterat i ett ökat antal amerikanska, indiska och kinesiska turister i både Köpenhamn och Skåne.
Det är fortfarande oklart om den svenska flygskatten har spelat en roll i att locka resenärer från Arlanda till Kastrup. Kastrup undviker flygskatten, och har samtidigt sänkt avgifterna som flygbolagen betalar för att använda flygplatsens tjänster.
Med Storbritanniens utträde ur EU i mars förväntas Kastrup avancera till den tolfte största flygplatsen i EU-området, medan Arlanda sjunker till plats 13.
Svenskar dominerar på Kastrup
Kastrups framgång är delvis beroende av en stor mängd svenska resenärer. Med 30,3 miljoner passagerare slår Kastrup nytt årsrekord, med en av de mest anmärkningsvärda dagarna den 25 juni i år då 109 399 passagerare reste genom flygplatsen. En sjättedel av Kastrups resenärer är på väg till eller från Sverige, vilket innebär att 5,1 miljoner av flygplatsens passagerare åker över Öresund för att nå sitt slutdestination. Detta kan jämföras med de 2,7 miljoner resenärer som flyger via Sturup, Ängelholm och Kristianstad.
Nordens största – med marginal
Nedan följer en sammanställning av de nordiska flygplatsernas resandestatistik:
- Kastrup: 30,3 miljoner (+3,9 %)
- Oslo-Gardermoen: 28,1 miljoner (+4,0 %)
- Stockholm-Arlanda: 27,0 miljoner (+1,0 %)
- Helsinki-Vantaa: 20,7 miljoner (+10,1 %)
- Keflavik: 9,8 miljoner (+13,1 %)
- Göteborg-Landvetter: 6,8 miljoner (+6,0 %)
- Bergen-Flesland: 6,3 miljoner (+9,5 %)
- Trondheim-Værnes: 5,9 miljoner (+31,1 %)
- Stavanger-Sola: 4,2 miljoner (0,0 %)
- Billund: 3,5 miljoner (+3,8 %)
- Stockholm-Bromma: 2,5 miljoner (-1,0 %)
- Tromsö-Langnes: 2,4 miljoner (+9,1 %)
- Malmö-Sturup: 2,2 miljoner (-1,0 %)
Källa: De nordiska flygplatsbolagen.
