Överskottsmålet handlar om att den offentliga sektorn (staten, kommunerna och pensionssystemet) ska gå plus över en hel konjunkturcykel. Sedan 2019 är målet att det finansiella sparandet ska vara i genomsnitt 0,33 % av BNP. Det betyder alltså inte att varje års budget måste visa ett överskott, men sett över flera år ska det bli ett plusresultat.
Anledningen till att målet infördes var att Sverige gick igenom en tuff ekonomisk kris på 90-talet. Statsskulden ökade snabbt och trovärdigheten i svensk ekonomi rasade. Med överskottsmålet ville politikerna skapa en buffert – en ekonomisk krockkudde – för framtida kriser.
Så påverkas Sverige av överskottsmålet
Att ha ett överskottsmål ger flera fördelar:
- Staten kan hantera lågkonjunkturer utan att behöva panikhöja skatter eller skära i välfärden.
- Det sänder en signal till marknaden att Sverige är ett stabilt land att investera i.
- Det hjälper till att hålla statsskulden på en låg nivå.
Men det finns också en baksida. Genom att hela tiden samla på sig överskott blir det pengar som inte används här och nu – till exempel på skolan, vården eller klimatsatsningar.
Överskottsmålet kan kännas långt bort – men det påverkar dig
Det kanske låter som något som bara ekonomer och politiker bryr sig om. Men överskottsmålet påverkar vad du betalar i skatt, vilka stöd du kan få, och hur mycket resurser som finns till exempelvis tåg, sjukhus och poliser. När politiker vill göra större satsningar – som på klimatet eller försvaret – kan överskottsmålet sätta käppar i hjulet.
Argumenten för att sänka eller ta bort målet
Allt fler röster höjs för att ändra överskottsmålet. Här är några vanliga argument:
- Staten är rik idag – Sveriges offentliga skuld är låg, bara omkring 33 % av BNP.
- Behovet av investeringar ökar – särskilt inom klimat, infrastruktur och försvar.
- Räntorna har varit låga – det är billigt att låna, vilket gör det mindre riskabelt att gå med underskott under en period.
Vissa ekonomer menar att Sverige skulle klara en statsskuld på upp till 50 % av BNP utan att riskera ekonomisk stabilitet. Det skulle ge större utrymme att investera i viktiga framtidsfrågor – utan att höja skatterna.
Skuldankare och andra regler håller fortfarande tillbaka
Även om överskottsmålet skulle ändras finns andra regler som bromsar staten från att spendera fritt. Ett exempel är skuldankaret: ett riktmärke för att statsskulden inte ska överstiga 35 % av BNP på medellång sikt. Dessutom har vi ett utgiftstak som bestämmer hur mycket pengar staten får använda varje år.
Det finns också ett kommunalt balanskrav som tvingar kommuner och regioner att gå med överskott. Så även om staten skulle lätta på sitt mål, så finns det fortfarande bromsar kvar i systemet.
Vad betyder ”över en konjunkturcykel”?
Att målet gäller ”över en konjunkturcykel” gör det svårt att veta exakt om det följs. För vad är egentligen en konjunkturcykel? Tio år? Femton? Eftersom den inte är tydligt definierad kan olika regeringar tolka målet olika.
Det gör också att målet ibland känns lite som en gummiparagraf. Det går att hävda att målet uppnås – eller inte – beroende på hur man räknar.
När passar det att låna istället för att spara?
Det finns situationer när det kan vara klokt att staten lånar pengar:
- Stora tillfälliga investeringar – t ex klimatsatsningar, järnvägar eller stöd till Ukraina.
- Lågkonjunktur – för att hålla igång ekonomin och rädda jobb.
- Billiga lån – när räntan är lägre än tillväxttakten i ekonomin.
Då kan det faktiskt bli billigare i längden att låna än att försöka spara ihop pengar i förväg.
När staten lånar för att investera – inte konsumera
En viktig poäng i debatten är att det är skillnad på att låna för att täcka vardagliga utgifter, och att låna för att bygga något som gynnar framtiden. Det är lite som att låna till en bostad – det är inte samma sak som att låna till semesterresor.
Investeringar i till exempel elnät, tåg eller gröna energikällor kan betala tillbaka sig över tid. Då är det inte lika farligt att staten går med underskott en period.
Så påverkar EU:s regler Sveriges överskottsmål
Eftersom Sverige är medlem i EU måste vi också följa vissa regler därifrån. En av de viktigaste är att vårt budgetunderskott inte får vara större än 3 % av BNP. Så även om Sverige skulle sänka sitt överskottsmål, får vi inte låna hur mycket vi vill.
EU håller just nu på att ändra sina regler, och det påverkar diskussionen även här. Bland annat vill man att medlemsländerna ska fokusera mer på nettoutgifter – alltså hur mycket pengar staten gör av med – än på själva sparandet. Men Sverige har hittills hållit fast vid sitt överskottsmål.
Därför diskuteras överskottsmålet just nu
Under 2024 görs en ny översyn av överskottsmålet, något som sker vart åttonde år. En parlamentarisk kommitté ska lämna sina förslag till hösten. I samband med det diskuteras allt fler alternativ, som ett balansmål (plus minus noll) eller till och med ett underskottsmål på –0,5 % av BNP.
Det skulle innebära att staten tillåts gå med underskott, men inom tydliga ramar. Samtidigt skulle skuldnivån ligga kvar på en nivå som anses säker – ungefär 50 % av BNP – och ge utrymme att agera i nästa kris.
Just nu vägs alltså fördelarna med stabila statsfinanser mot behovet av att kunna investera. Det är en viktig diskussion, inte minst för framtida generationer – som också påverkas av överskottsmålet.
