Vid utgången av mars 2025 låg Sveriges statsskuld på drygt 1 114 miljarder kronor. Det är en svindlande summa – men i förhållande till Sveriges ekonomi är skulden faktiskt relativt låg. Statsskulden utgör i dag cirka 17 procent av bruttonationalprodukten (BNP), vilket placerar Sverige bland de minst skuldsatta länderna i EU.
Som jämförelse låg skuldkvoten på över 70 procent under 1990-talets krisår. Det visar hur mycket starkare statsfinanserna har blivit sedan dess. Sverige har alltså gått från ett läge med hög skuldsättning till att i dag ha ett av de starkaste utgångslägena i Europa.
Därför är en statsskuld inte automatiskt dålig
Det är lätt att tänka att skuld alltid är negativt. Men så är det inte riktigt när det gäller länder. En viss nivå av statsskuld kan faktiskt vara bra. Den gör det möjligt för staten att agera snabbt vid lågkonjunktur eller kris – till exempel genom att stötta företag, höja arbetslöshetsersättningen eller investera i infrastruktur som skapar jobb.
Statsskulden fungerar som en stötdämpare i ekonomin och är ett viktigt verktyg för att skapa stabilitet. Istället för att behöva justera skattesatser varje gång ekonomin svänger, kan staten använda skuld för att jämna ut svängningarna.
Så finansieras Sveriges statsskuld
Statsskulden finansieras huvudsakligen genom att staten lånar pengar via olika typer av värdepapper. Här är en översikt över hur skulden såg ut 2023:
- Statsobligationer: 787 miljarder kronor (77,6 %)
- Lån i utländsk valuta: 103 miljarder kronor (10,2 %)
- Statsskuldväxlar: 81 miljarder kronor (8 %)
- Gröna obligationer: 20 miljarder kronor (2 %)
- Övriga lån: 23 miljarder kronor (2,3 %)
Största delen av pengarna lånas alltså inom Sverige, och en mindre del från utlandet. Riksgälden, som ansvarar för att förvalta statsskulden, strävar efter att hålla kostnaderna nere och riskerna under kontroll. De fattar sina beslut utifrån ekonomiska analyser, inte politiska önskemål.
Vad påverkar hur stor statsskulden blir?
Det viktigaste som påverkar storleken på statsskulden är balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna måste staten låna pengar – vilket ökar skulden. Om det är överskott, det vill säga att staten får in mer pengar än den gör av med, kan skulden betalas av.
Dessutom påverkas skulden av hur kronan står i förhållande till andra valutor, eftersom en del av skulden är i utländsk valuta. Om kronan försvagas kan det alltså bli dyrare för staten att betala tillbaka sina lån.
En punktlista som visar de viktigaste faktorerna:
- Statens budgetunderskott eller överskott
- Växelkursförändringar
- Räntekostnader på statens lån
- Ekonomisk tillväxt
- Politiska beslut om investeringar eller besparingar
Hur låg är Sveriges statsskuld jämfört med andra länder?
Internationellt sett ligger Sverige riktigt bra till. Många EU-länder har betydligt högre skuldsättning. Italien har till exempel en skuld som motsvarar över 130 procent av BNP, medan Grekland länge legat ännu högre. Den svenska skulden, som är under 20 procent av BNP, framstår i det ljuset som mycket sund.
Detta mäts ofta genom den så kallade Maastrichtskulden – ett EU-mått som inkluderar både statliga och kommunala skulder. Sverige är bland de få medlemsländer som tydligt håller sig under EU:s riktlinje på 60 procent av BNP.
Sveriges statsskuld historiskt – från kris till kontroll
Under 1990-talet förändrades Sveriges ekonomi dramatiskt. Krisen i början av decenniet gjorde att staten snabbt fick låna stora summor pengar, och statsskulden sköt i höjden till cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten var som högst runt 70 procent av BNP.
Men genom sparprogram, utförsäljningar av statliga bolag (som Telia), överskott i statsbudgeten och ett tydligare finanspolitiskt ramverk har statsskulden sakta men säkert minskat. Staten har också kunnat föra över pengar från AP-fonderna till statskassan.
Sedan mitten av 1990-talet har alltså staten jobbat strategiskt för att minska skulden och stärka ekonomin – vilket gör att vi i dag står på en betydligt stabilare grund.
Vad betyder det här för dig?
Det kanske känns som att statsskuld är något som bara ekonomer och politiker behöver bry sig om. Men faktum är att den påverkar dig mer än du tror. En låg statsskuld gör det lättare för staten att hålla skattenivåerna stabila. Det gör det också möjligt att investera i sjukvård, skola och infrastruktur utan att behöva dra ner när tiderna blir sämre.
När staten lånar mindre blir också räntekostnaderna lägre, vilket frigör pengar till andra viktiga samhällsfunktioner. På så sätt kan en välskött statsskuld faktiskt förbättra din vardag.
Det är alltså värt att hålla ett öga på hur staten hanterar sina pengar – för även om du inte märker det direkt, påverkar sveriges statsskuld din framtid.
