Frozen shoulder sjukskrivning: frusen skuldra, frusen axel och adhesiv kapsulit – behandling och hur länge

Ja, du kan sjukskrivas för frozen shoulder, men hur länge beror på hur mycket jobbet belastar axeln, inte bara på diagnosen i sig. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd delar in behovet i tre nivåer: upp till två veckor vid lätt belastning, upp till sex veckor vid måttlig belastning med armarna i eller ovanför axelhöjd, och upp till tolv veckor vid tungt, frekvent arbete över axelhöjd. Ett kontorsjobb med möjlighet att variera arbetsställningen är alltså lättare att klara trots frusen skuldra än ett fysiskt krävande arbete.

Vad är frusen skuldra (frozen shoulder)? Orsaker till frusen skuldra, anatomi och symtom

Frusen skuldra, som på engelska kallas frozen shoulder, frusen axel och medicinskt heter adhesiv kapsulit, är ett smärttillstånd i axelleden där ledkapseln blir inflammerad och successivt drar ihop sig, en så kallad kontraktur i ledkapseln. Anatomiskt sitter besväret i just den kapsel som omger axelleden, vilket förklarar varför symtomen märks som en kombination av smärta och stelhet snarare än svaghet i muskulaturen. Det gör att rörelseomfånget i axeln minskar tydligt, samtidigt som en periodvis stark värk gör sig påmind, särskilt nattetid.

Orsaker till frusen skuldra delas vanligen in i två spår. Icke-traumatisk frusen skuldra har en okänd orsak och debuterar spontant, medan traumatisk frusen skuldra uppstår efter ett trauma eller en period av nedsatt användning av armen, till exempel efter en axelskada eller operation. De vanligaste symtomen är smärta i axeln som gradvis övergår i stelhet, och adhesiv kapsulit räknas som ett av de vanligaste axelbesvären hos vuxna. Prognosen är god för de allra flesta, och bestående funktionsnedsättning efter adhesiv kapsulit är ovanlig, men själva läkningsförloppet tar ofta lång tid.

Vem drabbas vanligen, och hur går undersökningen till?

Frusen skuldra förekommer oftast i medelåldern och är vanligare hos kvinnor än hos män. Diabetes är en av de tydligast dokumenterade riskfaktorerna: personer med diabetes drabbas oftare av adhesiv kapsulit och kan dessutom få ett mer utdraget sjukdomsförlopp än de utan diabetes. Även en period av nedsatt axelanvändning, till exempel efter en axelskada eller ett kirurgiskt ingrepp, kan föregå besväret och trigga igång den traumatiska varianten.

Undersökning och diagnos ställs i första hand genom en klinisk bedömning där en legitimerad vårdgivare tittar på smärtmönster och rörelseomfång i axelleden, särskilt den typiska inskränkningen i utåtrotation som skiljer frusen skuldra från andra axelbesvär. Vid behov av att utesluta andra orsaker används ibland slätröntgen eller ultraljud som komplement till undersökningen, men en bild ensam räcker aldrig för att ställa diagnosen. Andra tillstånd, som impingementsyndrom, rotatorcuffskada eller artros i axelleden, kan ge liknande symtom men kräver en annan behandling och därmed en annan bedömning av arbetsförmågan, vilket är en anledning till att en läkare bör bekräfta diagnosen innan du planerar en längre sjukskrivning. Det är den kliniska bilden, kombinerad med hur besvären påverkar just din arbetsförmåga, som avgör både diagnos och sjukskrivningsbehov.

Hur länge kan man vara sjukskriven för frozen shoulder?

Enligt Socialstyrelsens beslutsstöd (diagnoskod M75.0) styrs sjukskrivningstiden av hur tungt arbetet belastar axeln, inte av hur ont det gör i sig:

Belastningsgrad i arbetet	Rekommenderad sjukskrivningstid
Lätt belastning, inget krav på arbete ovanför axelhöjd	Upp till 2 veckor på heltid
Måttlig belastning, arbete i eller ovanför axelhöjd	Upp till 6 veckor på heltid
Hög belastning, tungt eller frekvent arbete ovanför axelhöjd	Upp till 12 veckor på heltid

Bedömningen görs individuellt utifrån din specifika arbetssituation, och Försäkringskassan tar även hänsyn till om det är din dominanta eller icke-dominanta arm som drabbats, om det är relevant för arbetsuppgifterna. Vid återgång i arbete bör partiell sjukskrivning alltid övervägas i stället för att gå direkt från heltid till noll, precis som vid sjukskrivning för kristallsjuka där det också är arbetsuppgifterna, snarare än själva diagnosen, som avgör hur lång sjukskrivningen behöver bli.

De tre faserna och prognosen: smärtfas, stel fas och upptiningsfas

Sjukdomsförloppet och prognosen vid frozen shoulder brukar beskrivas i tre överlappande faser som glider in i varandra:

• Smärtfasen (frysande): Smärtan i axeln och armen tilltar successivt och är ofta som värst i vila och nattetid. Rörligheten börjar minska i takt med att smärtan och värken ökar, och det är i den här fasen som sjukskrivningsbehovet oftast är som störst.
• Stel fasen (frusen): Smärtan i vila avtar något, men stelheten i axelleden dominerar. Vardagliga rörelser som att ta på en jacka eller nå bakom ryggen blir tydligt begränsade, vilket kan göra vissa arbetsmoment svåra även om värken i sig minskat.
• Upptiningsfasen (upptinande): Rörligheten i armen återkommer gradvis och smärtan minskar successivt. Den här fasen kan pågå under lång tid, ibland över ett år, men arbetsförmågan brukar förbättras stegvis i takt med rörligheten.

Hela förloppet sträcker sig ofta över ett och ett halvt år, och en del patienter upplever kvarstående lätt rörelseinskränkning betydligt längre än så. Det är därför sjukskrivningen bedöms utifrån vad du klarar just nu i din fas, inte utifrån hur lång tid hela sjukdomen och det totala förloppet tar.

Sjukskrivning efter operation för frozen shoulder

Räcker inte kortisoninjektion och fysioterapi kan operation, till exempel mobilisering under narkos eller artroskopisk kapsulotomi, bli aktuell. Sjukskrivningen efter en sådan operation ser annorlunda ut än vid den vanliga diagnosen:

• Heltidssjukskrivning direkt efter operationen är i de allra flesta fall mellan två och fyra veckor.
• Därefter blir du vanligen deltidssjukskriven, ofta 25–50 procent, i ytterligare cirka fyra veckor för att hinna med rehabiliteringen. Bristande rehabilitering ger sämre operationsresultat, så deltiden är inte bara en formalitet.
• I ett varierande kontorsarbete går det ofta att jobba deltid redan efter en till två veckor, och heltid brukar fungera efter ungefär sex veckor.
• Jobbar du mycket med att lyfta armarna, till exempel inom bygg, transport, vård eller service, kan det ta betydligt längre tid, ibland sex till åtta veckor eller mer innan axeln klarar full belastning.
• Yrken med krav på klättring eller att arbeta i utsatta positioner, som brandman eller väktare, kan i vissa fall behöva upp till tolv veckors heltidssjukskrivning.

Det är helt normalt att axeln knäpper, knakar och gör ont de första tre månaderna efter operationen, och de vanligaste komplikationerna uppstår av för lite aktivitet, inte av för mycket. Planera återgången till arbetet tillsammans med arbetsgivaren i god tid före en planerad operation, det gör hela processen smidigare för alla parter.

Sjuklön eller sjukpenning, vad gäller ekonomiskt?

Ersättningen under sjukskrivningen följer samma regler för karensavdrag som vid all annan sjukdom:

	Sjuklön	Sjukpenning
Betalas av	Arbetsgivaren	Försäkringskassan
Gäller	Dag 1–14	Från dag 15
Kräver läkarintyg	Från dag 8	Ja

Behöver du en förlängning av sjukskrivningen är det företagshälsovården eller din husläkare du ska kontakta, inte den ortopedmottagning som eventuellt utfört operationen. Ortopedmottagningen skriver i regel inte ut längre sjukskrivning än Socialstyrelsens rekommenderade tider, så en förlängning kräver att en annan läkare gör en ny bedömning av din arbetsförmåga utifrån hur läkningen fortskrider. Ju tydligare läkarintyget beskriver exakt vilka arbetsmoment du inte klarar, och varför just din arbetssituation kräver längre tid än riktvärdet, desto lättare brukar en förlängning beviljas.

Behandling vid frusen skuldra: vanligen kortison, smärtstillande, fysioterapi eller operation

Behandling vid frusen skuldra påverkar hur snabbt du kan trappa ner sjukskrivningen, även om den inte förkortar hela sjukdomsförloppet i någon större utsträckning:

• Kortisoninjektion kan ge tydlig lindring av smärtan under de mest akuta veckorna, vilket gör att fler patienter klarar deltidsarbete tidigare i smärtfasen.
• Smärtstillande i tablettform kan komplettera injektionen och göra vardagen och enklare arbetsuppgifter mer uthärdliga, särskilt nattetid när smärtan ofta är som värst.
• Fysioterapi och mobilisering hos en fysioterapeut hjälper till att bibehålla rörligheten i axeln och motverka att stelheten blir värre än nödvändigt, särskilt viktigt under stel fasen.
• Operation blir aktuell i de fall där besvären inte förbättras med tiden och konservativ behandling, och det är efter en sådan operation som de tydligaste, tidsbestämda sjukskrivningsperioderna gäller.
• PRP-injektion (trombocytrik plasma) studeras som ett alternativ till kortison, men evidensläget är ännu under utveckling, så det är inte en behandling som i dagsläget påverkar bedömningen av sjukskrivningstiden på samma tydliga sätt.

Frusen skuldra och adhesiv kapsulit handläggs för det mesta helt utan operation. Vanligast är en kombination av smärtstillande behandling, anpassad rörelseträning hos fysioterapeut som stegras efter fas och smärtnivå, samt tydlig information om det förväntade förloppet. Vilken kombination som passar bäst avgörs individuellt tillsammans med behandlande vårdgivare, utifrån vilken fas du befinner dig i, hur mycket ont det gör i axeln och armen, och om det finns andra samsjukligheter, som diabetes, att ta hänsyn till.

Räkna med att full smärtfrihet i axeln kan dröja ett år eller mer, men det innebär inte att du behöver vara sjukskriven lika länge. De flesta patienter klarar att successivt återgå i arbete och acceptera en kvarstående lätt smärta eller stelhet i axelleden, samtidigt som ledkapseln fortsätter läka i bakgrunden.

Övningar och egenvård: vad kan du göra själv, och när bör du söka hjälp?

Att hålla axeln i skonsam, regelbunden rörelse inom smärtgränsen är i de allra flesta fall bättre än att helt vila den, även om det känns motigt när det gör ont i axeln. Anpassade övningar som stegras efter hur mycket ont det gör kan hjälpa till att bibehålla rörelseomfånget, men undvik rörelser som ger kraftig, huggande smärta i armen. Försök samtidigt behålla så mycket vardagsrörlighet som möjligt, som att kamma håret eller nå upp i ett skåp. Att förstå att besväret vanligen läker med tiden gör det ofta lättare att stå ut med den långdragna stelheten, och den insikten kan i sig minska stressen kring sjukskrivningen.

Sök hjälp och vård hos en legitimerad vårdgivare eller fysioterapeut med kunskap om skulderbesvär om axeln blir påtagligt stel, om smärtan stör nattsömnen under en längre period, eller om besvären inte förbättras alls över tid. En tidig bedömning gör det lättare att sätta in rätt behandling innan smärtfasen hunnit bli som värst, precis som vid sjukskrivning under graviditet där en tidig kontakt med vården ofta gör hela sjukskrivningsprocessen enklare att hantera.