Rysslands ekonomi 2025–2026: krigsboomen avtar och stagnationen väntar

Rysslands ekonomi har överraskat alla analytiker som 2022 förutsåg en snabb kollaps. I stället för krasch levererade landet fyra procents BNP-tillväxt per år under 2023 och 2024. Nu, 2025, är bilden en helt annan. Krigsboomen klingar av. Styrräntan ligger på 16 procent. Statsbudgeten missar sina mål. Och 2026 pekar prognoserna mot stagnation eller recession.

Här är vad som faktiskt händer med den ryska ekonomin.

Hur stor är Rysslands ekonomi?

Ryssland har en ekonomi i storleksordningen 2 000 miljarder dollar i BNP — ungefär i nivå med Mexiko och Sydkorea. Det är en förhållandevis liten ekonomi för ett land med kärnvapenarsenal och anspråk på stormaktsstatus.

Sveriges BNP per capita är ungefär åtta gånger högre än Rysslands. Landets ekonomi domineras av råvaruexport, i synnerhet olja och naturgas. Den ryska tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har vuxit men kan inte ersätta beroendet av fossila bränslen.

Krigsboomen: varför kollapsade ekonomin inte direkt?

Invasionen av Ukraina i februari 2022 utlöste ett sanktionspaket av historisk dimension. Ändå krympte BNP med bara 2,1 procent 2022 och återhämtade sig sedan med drygt 4 procent per år under 2023–2024. Förklaringen är krigsekonomins logik.

Massiva statliga satsningar höll tillväxten uppe

Ryssland ökade de federala utgifterna med 25 procent under 2024 till över 40 biljoner rubel. Den militära och militärnära sektorn prioriterades och fick tillgång till kapital, arbetskraft och import. Hela ekonomin ställdes om till krigsproduktion.

Tillverkningsindustrin växte kraftigt — men ökningen kom uteslutande från försvarssektorn. Den civila industrin krympte parallellt. Det är en paradox i hur BNP mäts: en ny stridsvagn som förstörs på fronten i Ukraina räknas fortfarande som positiv BNP-tillväxt.

Krigsekonomins sockerchock klingar av

“Krigsekonomins sockerchock klingar av”, sammanfattar DagensPS. Statens utgiftsökning skapade efterfrågan och höll tillväxten uppe. Men inga nya tillväxtmotorer har dykt upp. Inför 2026 finns ingenting som kan ersätta den fiskala stimulansen.

Alexandra Propenko, tidigare rådgivare vid den ryska centralbanken, beskriver situationen med en träffande bild: ekonomin befinner sig i det som bergsbestigare kallar dödszonen — höjder över 8 000 meter där kroppen förbrukar sig snabbare än den kan repareras. Ekonomin hålls samman. Men dess framtida kapacitet bryts gradvis ned.

Hur mår Rysslands ekonomi 2025?

IMF:s prognos för 2025 är 0,6 procents BNP-tillväxt. Propenko anger tillväxten till 1 procent. Flertalet oberoende analytiker räknar med stagnation nära noll.

För första gången sedan pandemin missade Ryssland sina egna budgetmål under 2025. De faktiska statliga inkomsterna beräknas bli “betydligt lägre” än de budgeterade 40 biljoner rubel.

Centrum för makroekonomisk analys och kortsiktsprognoser — ett regeringsnära ryskt institut — varnade i december 2025 för att recession var “mycket sannolik” senast juli 2026.

Höga räntor och inflation bromsar den ryska ekonomin

Ryska centralbanken chockhöjde styrräntan från 8,5 till 12 procent i augusti 2023 efter att rubeln rasade. Under 2025 låg styrräntan på 15,5–16 procent. Motivet är att dämpa inflationen.

Den officiella ryska inflationen låg på 8,4 procent under 2024 och väntas nå 9 procent 2025. Men ekonomen Vladimir Milov, tidigare biträdande energiminister i Ryssland, menar att den verkliga inflationen snarare ligger runt 13 procent. Han baserar det på kraftiga prisökningar på livsmedel och kommunala tjänster — värme, vatten, el — som inte syns i de officiella siffrorna.

Höga räntor bromsar inte bara inflationen. De pressar investeringar och konsumtion nedåt. Kombinationen av finanspolitisk stimulans och penningpolitisk åtstramning skapar en inbyggd inbromsning. Statliga utgifter fortsätter nominellt att stiga, men justerat för inflation väntas de ligga relativt stilla under 2025–2026.

Olja och energi: ryggraden i den ryska ekonomin pressas

Innan kriget stod olje- och gasintäkterna för 50 procent av statens inkomster. År 2025 är andelen nere i 25 procent. Det är en halvering på tio år.

Sjunkande oljepriser slår mot statskassan

Världsbanken prognostiserar att Brentoljan sjunker till runt 60 dollar per fat under 2026 — den lägsta nivån på fem år. Det drabbar ryska statsfinanserna direkt.

Västliga sanktioner, inklusive ett pristak på rysk olja, tvingar Ryssland att sälja med rabatt på gråa marknader. Transport- och försäkringskostnader är högre. Statens nettointäkter per fat har fallit kraftigt.

Skuggflottan löser inte problemet

För att kringgå sanktionerna seglar Ryssland under en skuggflotta av äldre tankfartyg under andra länders flaggor. Resultatet: sjöburna exportvolymer har sjunkit från runt fyra till under tre miljoner fat per dag, medan produktionen ligger kvar på runt nio miljoner fat.

Det innebär ett dagligt överskott på sex miljoner fat som inte kan raffineras, säljas eller lagras. Land-lagren är nästan fulla. Ryssland har tvingats minska oljeproduktionen — något som kan få permanenta konsekvenser eftersom vissa brunnar är svåra att stänga utan fältskador.

Runt 150 miljoner fat rysk olja ligger fast på havet, bokstavligen som flytande lager.

Sanktionernas effekt på Rysslands ekonomi

Sanktionerna har inte utlöst den omedelbart kollaps som många förutsåg 2022. Men de fungerar — bara långsammare och mer strukturellt.

Finansiella sanktioner har fryst ca 200 miljarder dollar av ryska centralbanksreserver i Euroclear i Bryssel. Teknologiska sanktioner har skapat akuta brister på moderna insatsvaror — det finns rapporter om svårigheter att underhålla kommersiella flygplan och brist på elektronikkomponenter i vapen.

Sanktionerna kringgås men till ett pris

Ryssland importerar fortfarande västerländsk teknik — via omvägar. Kazakstan exporterade plötsligt 18 gånger mer elektronik till Ryssland 2022 jämfört med före kriget. Tysk bilexport till Kirgizistan ökade med 5 500 procent under 2023. Varor anländer till Centralasien och fraktas vidare till Moskva via Eurasiska ekonomiska unionen.

Kringgående höjer kostnaden för Ryssland men hindrar inte tillgången helt. Andreas Birro skriver i Timbro att sanktionernas effekter “på längre sikt blir strukturella och djupgående” — likt cellgifter som långsamt minskar en tumör. Syftet är gradvis försvagning, inte omedelbar kollaps.

Ryska statsbudgeten: missar mål, höjer skatter

Rysslands statsbudget missar sina mål 2025. Budgetunderskottet mer än fördubblades under 2025. Räntebetalningarna på statsskulden överstiger nu utgifterna för utbildning och sjukvård sammantaget, enligt Finlands centralbank.

För att täcka underskotten höjer regeringen skatterna. Momsen höjs från 20 till 22 procent. Fler företag omfattas av momssystemet. Nya avgifter införs på elektronikprodukter som mobiltelefoner och datorer. Kostnaderna för kriget förs i allt högre grad över på ekonomin som helhet.

Militärutgifterna uppgår officiellt till 13 biljoner rubel per år och 7,3 procent av BNP under 2025, enligt försvarsminister Andrei Belousov. Verkliga kostnader bedöms vara “betydligt högre”.

De regionala ekonomierna speglar problemet: antalet ryska regioner med budgetunderskott ökade från 50 (2024) till 74 (2025) av totalt 89 regioner.

Den nationella välfärdsfonden töms

NWF — Rysslands nationella välfärdsfond — är den finansiella buffert landet byggt upp under oljeboomens år. Sedan krigets start har fonden förlorat mer än 50 procent av sina användbara tillgångar. Beroende på oljeprisets utveckling kan den vara helt tömd under 2026.

Rysslands totala internationella reserver uppgår till runt 734 miljarder dollar inklusive guld. Men under hälften av reserverna är lättillgängliga. Merparten av guld och tillgångar är svåra att sälja på vanliga marknader, vilket tvingar Ryssland till gråa kanaler med lägre priser och högre risk.

Om NWF töms tvingas centralbanken antingen sänka styrräntan med ny inflationsvåg som följd, eller börja trycka pengar.

Hur drabbas ryska hushåll?

Nominella löner i Ryssland har ökat med upp till 22 procent sedan kriget inleddes. Disponibel inkomst nominellt med 48 procent. Det låter imponerande.

Men inflationen urholkar köpkraften. Reallöneökningen under hela perioden är 15–18 procent, och 8,7 procent enbart under 2024. Hushållen spenderar mer i nominella termer men köper inte mer för pengarna.

I delar av Ryssland med hög militär dödlighet har familjer till fallna soldater fått ersättning på runt 14 miljoner rubel (ca 1,5 milj. SEK), vilket temporärt höjt det lokala välståndet. Men ersättningarna finansieras ur statskassan.

Prognos: vad händer med Rysslands ekonomi 2026?

IMF prognostiserar 0,8 procents BNP-tillväxt 2026 — nära stagnation. Ekonomen Vladislav Inozemtsev varnar för negativ tillväxt på 0,5–1,2 procent. Sofia Donets på T-Investments förutspår att nedgången fördjupas under hela 2026.

En mer påtaglig återhämtning väntas inte förrän 2027 i bästa fall.

Kriget i Ukraina fortsätter, och Putin har upprepade gånger sagt att Ryssland är berett att fortsätta tills det uppnår sina mål. Inga tecken finns på minskade militärutgifter. Den civila ekonomin konkurrerar om allt knappare resurser.

“Ryssland kollapsar inte — men återhämtar sig inte heller”, sammanfattar Propenko. I stället väntar ett utdraget tillstånd av stagnation, där priset för kriget långsamt men obönhörligt skrivs in i landets framtid.

Erik skriver om ekonomi, näringsliv och geopolitik med fokus på siffror som faktiskt betyder något. Han följer de ryska och globala ekonomierna för 8till5.