USA:s ekonomi 2025-2026: BNP, statsskuld och vad ekonomer varnar för

USA:s ekonomi är världens största, men 2025 blandas starka BNP-siffror med fallande konsumentförtroende, handelskrig och en centralbank som sitter fast i ett svårt dilemma. Den amerikanska ekonomin påverkar Sverige via räntor, tullar och valutarörelser.

Hur stor är USA:s ekonomi?

USA:s BNP uppgår till ungefär 30,6-31,4 biljoner dollar 2025. Det gör landet till världens överlägset största ekonomi, ensam för mer än en fjärdedel av global BNP på totalt ca 117 biljoner dollar.

Jämförelse: USA:s ekonomi är nästan dubbelt så stor som Kinas ekonomi (19,4 biljoner dollar), trots att Kina har fyra gånger fler invånare. Konsumtion driver ungefär 70 procent av den amerikanska ekonomins BNP. Det gör amerikaners köpkraft och konsumentförtroende till centrala indikatorer.

BNP-tillväxt och tullarna bromsar USA:s ekonomi

Färska siffror för 2024 visade 2,8 procent i tillväxt. Under 2025 är bilden splittrad: första kvartalet backade BNP med 0,5 procent medan tredje kvartalet rapporterades kring 4,3 procent. Helårsprognoserna landade på 1,7-2,0 procent.

President Donald Trump beslutade om breda importtullar. Tullarna fungerar som en skatt på importerade varor: de höjer konsumentpriserna och bromsar företagsinvesteringar. Handelsunderskottet skenade till 153,3 miljarder dollar i januari 2025.

Recession-sannolikheten steg till 36 procent hos CNBC:s Fed-undersökning och 40 procent hos JP Morgan. Ekonomer varnar för att stora skattesänkningar förvärrar läget ytterligare om de finansieras med ökad upplåning.

Statsskulden och Kongress

Den amerikanska statsskulden har passerat 36 000 miljarder dollar, vilket är mer än 120 procent av BNP. Växande statsskuld är inte nytt för USA, men kongressens budgetstridigheter och Trumps politik med skattesänkningar driver skulden uppåt snabbt.

Statsskulden syns i stigande räntor på amerikanska statsobligationer, vilket påverkar räntekostnader globalt, inklusive för svenska bolån och företagslån.

Inflation och Federal Reserve

Federal Reserve höjde styrräntan från noll till över 5 procent, den snabbaste åtstramningscykeln sedan 1980-talet. Under slutet av 2025 sänktes räntan tre gånger. Jerome Powell och Federal Reserve varnar för att Trumps tullar trycker upp importpriserna och riskerar att mata inflationen på nytt.

OECD höjde sin inflationsprognos för USA från 2,1 till 2,8 procent, direkt kopplat till tulleffekterna. Det sätter Fed i ett klassiskt stagflationsdilemma: sänka räntan och elda på inflationen, eller hålla räntan hög och bromsa ekonomin.

Nya jobb och sysselsättning: klyvad ekonomi

Sysselsättningen är relativt stark, med nya jobb som skapas varje månad, men det döljer en splittrad bild. Den övre inkomsttredjedelen ökade konsumtionen med 4 procent jämfört med året innan. Den undre inkomsttredjedelen låg under 1 procent, med utgifter enbart på nödvändigheter.

Detaljhandeln visar tecken på avmattning. Konsumentförtroendeindexet föll fem månader i rad, under den kritiska 80-nivån som historiskt korrelerar med kommande recession. Hushållens sparkvot höjdes, rationellt i osäkra tider, men det drar ned konsumtion som är ekonomins motor.

Hur påverkas Sverige?

Feds räntebeslut sätter tonen globalt. Riksbanken sänkte räntan i linje med internationella rörelser. Svenska exportbolag möter motvindar om den amerikanska konsumtionen faller eller om Wall Street faller kraftigt.

En försvagad dollar gör svenska varor relativt dyrare för amerikanska köpare. Nettot beror på om företaget är en importör eller exportör gentemot USA. Jämför med hur sanktioner slår mot en annan stor ekonomi i analysen av Rysslands ekonomi. Hur börsens svängningar påverkar placerare behandlas i björnmarknad.