Hur många semesterdagar får man per månad? Rätt till betalda semesterdagar, så räknas de ut

Vid heltidsanställning, fem dagar i veckan, tjänar du in ungefär 2,08 betalda semesterdagar per månad. Det är samma sak som att räkna ut 25 semesterdagar delat på tolv månader, eftersom semesterlagen ger alla anställda rätt till minst 25 semesterdagar per helt intjänat år. Exakt hur många dagar som blir betalda beror sedan på hur länge du varit anställd, om du jobbar deltid och vad som står i ditt kollektivavtal.

Hur många semesterdagar får man per månad, och hur räknas de ut?

Grundregeln i semesterlagen är enkel: har du arbetat ett helt intjänandeår har du rätt till 25 betalda semesterdagar, vilket ger 2,08 dagar per månad. Har du bara jobbat en del av året räknas antalet betalda semesterdagar i stället ut med en exakt formel:

(antal anställningsdagar under intjänandeåret / 365) × 25

Resultatet avrundas alltid uppåt till närmaste hela dag. Har du till exempel varit anställd i 80 dagar blir uträkningen (80/365) × 25 ≈ 5,48, vilket avrundas till 6 betalda semesterdagar. Har din arbetsgivare kollektivavtal med fler semesterdagar, till exempel 28 eller 30, byter du bara ut 25:an mot det antalet i formeln.

Vad är semesterår och intjänandeåret?

Semesterlagen skiljer på två tolvmånadersperioder: intjänandeåret, då du tjänar in dina semesterdagar, och semesteråret, då du sedan tar ut dem. Enligt lagen sträcker sig semesteråret från 1 april till 31 mars, men de flesta arbetsplatser har i stället ett kollektivavtal som lagt om det till kalenderår, 1 januari till 31 december.

I normalfallet tjänar du alltså in semester ett år för att kunna ta ut den betald året efter. Vill du läsa mer om exakt vilket datum du får nya dagar och hur övergången mellan intjänandeår och semesterår går till finns en genomgång i när får man nya semesterdagar. Inom kommun, region och en del vårdbolag sammanfaller i stället intjänandeår och semesterår, vilket innebär att nyanställda kan få betald semester redan sitt första anställningsår.

Hur många betalda semesterdagar har en nyanställd rätt att ta ut?

Som nyanställd har du fortfarande rätt till full semesterledighet, men inte nödvändigtvis till full betalning för alla dagarna om du inte hunnit tjäna in dem. Börjar din anställning efter den 31 augusti under semesteråret har du enligt semesterlagen bara rätt till fem obetalda semesterdagar det första året, om inget annat är avtalat. Börjar du tidigare på året räknas i stället antalet betalda dagar ut med formeln ovan, baserat på hur många dagar du hunnit arbeta.

Slutar en anställning innan alla intjänade semesterdagar tagits ut ska outnyttjade dagar i stället betalas ut som semesterersättning i samband med sista lönen. Har uppsägningen skett i förtid eller under uppsägningstid kan det vara bra att också känna till vad som gäller kring uppsägningstid enligt LAS, eftersom semesterersättningen räknas fram till anställningens sista dag.

Hur påverkar deltid och sjuk frånvaro semesterledigheten?

Semesterlagen räknar semesterledighet i arbetsdagar, inte arbetstimmar. Arbetar du deltid men lika många dagar i veckan som en heltidsanställd, till exempel halva dagar fem dagar i veckan, har du fortfarande rätt till 25 semesterdagar. Jobbar du däremot färre dagar i veckan räknas antalet semesterdagar om proportionerligt:

Arbetsdagar per vecka	Ungefärligt antal semesterdagar
5 dagar (heltid)	25 dagar
4 dagar	cirka 20 dagar
3 dagar	cirka 15 dagar

Principen är densamma oavsett schema: antalet semesterdagar ska motsvara samma andel ledig tid som en heltidsanställd med fem arbetsdagar i veckan får.

Är du sjuk under en period av intjänandeåret behöver det inte påverka antalet semesterdagar negativt. Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande under en viss tid (normalt de första 180 dagarna per intjänandeår), vilket betyder att den räknas som om du hade arbetat när dina betalda semesterdagar räknas fram.

Kan du spara semesterdagar, och vad är förskottssemester?

Har du rätt till fler än 20 betalda semesterdagar under ett semesterår får du spara de överskjutande dagarna till ett senare år, till exempel för att kunna ta ut en längre sammanhängande ledighet vid ett senare tillfälle. De sparade dagarna måste dock användas inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades, annars förfaller de. Vissa kollektivavtal, exempelvis inom kommun och region, tillåter att fler dagar sparas och under längre sammanlagd tid.

Motsatsen till att spara semester är förskottssemester: arbetsgivaren låter dig ta ut betald semester innan du hunnit tjäna in den, vanligt för nyanställda som börjar en bit in på intjänandeåret. Slutar du sedan din anställning på egen begäran inom fem år har arbetsgivaren rätt att räkna av eller kräva tillbaka värdet av den förskotterade semestern från din slutlön.

Vad är semesterlön, obetald semester och semesterersättning?

Att ha rätt till en semesterdag är inte samma sak som att den är betald. Semesterlön är den ersättning du får utbetald när du tar ut en betald semesterdag, och den ska motsvara ungefär din vanliga inkomst plus ett tillägg för att kompensera bort förmåner som övertid och rörliga tillägg. För anställda med fast månadslön används oftast den så kallade sammalöneregeln: du behåller din vanliga månadslön under semestern och får dessutom ett procentuellt tillägg per semesterdag, ofta kring 0,43 procent av månadslönen enligt kollektivavtal. Har du i stället rörlig lön eller timlön räknas semesterlönen i stället fram som ett procentuellt påslag på hela årets semesterlönegrundande inkomst, vanligen 12 procent enligt semesterlagens huvudregel.

I beräkningsunderlaget för semesterlön räknas normalt in månadslön, provision och övertidsersättning, medan vissa engångsersättningar och förmåner hålls utanför. Slutar din anställning innan du hunnit ta ut alla intjänade semesterdagar ska de i stället betalas ut som semesterersättning, en engångssumma som motsvarar värdet av de outnyttjade dagarna och som ska finnas med i din sista lönespecifikation.

Har du i stället tagit ut obetald semester, till exempel för att du är nyanställd och inte hunnit tjäna in tillräckligt, får du ingen lön alls för de dagarna om inte arbetsgivaren väljer att erbjuda förskottssemester enligt avsnittet ovan.

Vilket kollektivavtal ger fler semesterdagar och längre semesterledighet?

Semesterlagens 25 dagar är ett golv, inte ett tak. Har din arbetsplats kollektivavtal är det vanligt med fler betalda semesterdagar redan från grundregeln, och ofta trappas antalet dagar upp ytterligare med stigande ålder eller anställningstid. Några exempel som förekommer i olika kollektivavtal:

• 28 dagar för tjänstemän i flera privata avtal.
• 30 dagar inom kommun och region från och med det år man fyller 40 år.
• 31–32 dagar i vissa avtal för äldre eller mer erfarna medarbetare.

Har du semesterdagar utöver det lagstadgade minimumet kan även reglerna för hur många dagar du får spara och hur länge se annorlunda ut, så det är alltid värt att läsa igenom villkoren i ditt eget kollektivavtal eller anställningsavtal snarare än att utgå från semesterlagens grundnivå.

Vanliga frågor om semesterdagar per månad

Räknas semesterdagar samma sätt hos alla arbetsgivare? Semesterlagens 25 dagar är ett minimikrav. Många kollektivavtal ger fler dagar, ofta 28–30, och kan även ha andra regler för intjänandeår, sparade dagar och förskottssemester. Kontrollera alltid ditt eget kollektivavtal eller anställningsavtal för den exakta siffran som gäller dig.

Vad händer med intjänade semesterdagar om jag byter jobb? Outnyttjade betalda semesterdagar ska betalas ut som semesterersättning tillsammans med din sista lön hos den gamla arbetsgivaren. De följer alltså inte med till det nya jobbet som lediga dagar, utan omvandlas till en kontant ersättning.

Måste jag ta ut alla mina semesterdagar samma år? Nej, men du måste ta ut minst 20 betalda dagar under semesteråret om du har rätt till fler. Resten kan du spara i upp till fem år innan de förfaller, om inte ditt kollektivavtal tillåter längre sparande.

Källor: Semesterlagen, Unionen, Kommunal, Vision och Akademikerförbundet SSR:s rådgivning om semester.