Vad är skillnaden på karensdag och karensavdrag?

Karensdag var det gamla systemet där du inte fick någon sjuklön alls för din första sjukdag. Sedan den 1 januari 2019 har karensdagen ersatts av karensavdrag, som i stället drar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, oavsett hur många timmar just den sjukdagen skulle ha inneburit.

Hur mycket är karensavdraget i kronor?

Karensavdraget är alltid 20 procent av den sjuklön du får för en genomsnittlig arbetsvecka, aldrig mer. Har du 30 000 kronor i månadslön och 40 timmars arbetsvecka blir sjuklönen cirka 5 541 kronor per vecka, vilket ger ett karensavdrag på ungefär 1 108 kronor.

Görs karensavdrag varje gång man är sjuk?

Avdraget görs en gång per sjukperiod. Blir du frisk och sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod och inget nytt avdrag görs. Går det längre tid mellan sjukdomstillfällena startar en ny sjukperiod med ett nytt karensavdrag.

Finns det ett tak för hur många karensavdrag man kan få?

Ja, det allmänna högriskskyddet innebär att arbetsgivaren inte får göra fler än tio karensavdrag under en tolvmånadersperiod. Den elfte gången du blir sjuk under den perioden betalas sjuklönen ut utan avdrag. Har du en dokumenterad kronisk sjukdom kan du dessutom ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan för att slippa karensavdrag helt.

Vilka regler gäller för egenföretagare?

Som egenföretagare med enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag väljer du själv hur många karensdagar du vill ha när du ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan. Driver du i stället ett aktiebolag räknas du som anställd i det egna bolaget, och då gäller samma karensavdragsregler som för vanliga anställda.

Karensdag regler 2026: så funkar karensdag och karensavdrag vid sjukdom

Karensavdraget är 20 procent av din sjuklön för en genomsnittlig arbetsvecka, och det är detta som numera styr karensdag regler i praktiken. Det gamla begreppet karensdag, där du miste hela din lön för första sjukdagen, avskaffades den 1 januari 2019 och ersattes av karensavdraget. Avdraget görs bara en gång per sjukperiod, oavsett om du är hemma en dag eller flera dagar i följd.

Vad är skillnaden mellan karensdag och karensavdrag vid sjukdom?

Karensdagen innebar att den första dagen du var sjuk gav noll kronor i sjuklön, oavsett hur långt eller kort ditt arbetspass skulle ha varit den dagen. Det slog hårt mot dig som jobbade skift eller hade långa arbetsdagar, eftersom en hel arbetsdags lön kunde försvinna. Karensavdraget löser det problemet genom att i stället dra 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, vilket blir samma belopp oavsett hur arbetstiden är förlagd. Sjuklönen i sig motsvarar 80 procent av din ordinarie lön, så det är alltså ett avdrag som görs på ett belopp som redan är lägre än din vanliga lön.

Hur fungerar karensavdraget, och hur räknas det ut på sjuklönen?

Beräkningen görs i tre steg utifrån din genomsnittliga veckoarbetstid:

Sjuklönen räknas fram som 80 procent av din lön.
Sjuklönen omvandlas till ett veckobelopp baserat på en genomsnittlig arbetsvecka.
Karensavdraget blir 20 procent av det veckobeloppet.

Exempel: du har 30 000 kronor i månadslön och jobbar 40 timmar i veckan i genomsnitt. Sjuklönen blir 24 000 kronor i månaden (30 000 kr x 0,8), vilket motsvarar ungefär 5 541 kronor per vecka. Karensavdraget blir då 5 541 kr x 0,2, alltså cirka 1 108 kronor. Det är samma summa oavsett om du är sjuk en enda dag eller hela veckan, eftersom avdraget görs en gång per sjukperiod och inte per sjukdag.

Vilka regler gäller för arbetsgivaren, anställda och arbetssökande?

Karensavdraget beräknas olika beroende på anställningsform:

Anställningsform	Så beräknas avdraget
Månadslön	20 % av sjuklönen, baserat på genomsnittlig veckoarbetstid
Timanställd	20 % av sjuklönen, baserat på snittet av arbetade timmar senaste veckorna
Behovsanställd, arbetssökande eller föräldraledig	Inget sjuklönekrav; Försäkringskassan drar 20 % från sjukpenningen i stället
Egenföretagare (enskild firma/handelsbolag)	Väljer själv antal karensdagar hos Försäkringskassan
Egenföretagare (aktiebolag)	Räknas som anställd i eget bolag, samma regler som ovan

Arbetsgivaren betalar din sjuklön under de första 14 sjukdagarna. Fortsätter du vara sjuk därefter ansöker du i stället om sjukpenning hos Försäkringskassan, som gör motsvarande karensavdrag på sjukpenningen. Samma princip gäller dig med oregelbundna arbetstider eller en längre sjukskrivning: avdraget räknas alltid på snittet av din arbetstid, inte på den enskilda dagens schema. Många av de yrkesgrupper som ofta lyfts fram i debatten om karensavdraget, som undersköterskor, har oregelbunden arbetstid med kvälls- och helgpass, vilket var en stor anledning till att reglerna ändrades 2019.

Vad händer om du blir sjuk igen inom kort tid?

Ett karensavdrag gäller för en hel sjukperiod, inte för varje enskild sjukdag. En sjukperiod pågår från att du blir sjuk tills du varit frisk i minst fem kalenderdagar i följd. Insjuknar du igen innan de fem dagarna har passerat räknas det som samma sjukperiod, och något nytt karensavdrag görs inte. Har det däremot gått fem dagar eller mer sedan du blev frisk startar en ny sjukperiod, och ett nytt karensavdrag dras nästa gång du är hemma. Det är samma logik som gäller när man tittar på hur sjuklön och karensavdrag hänger ihop med veckans övriga dagar, där det också är sjukperiodens längd snarare än enskilda kalenderdagar som avgör vad som räknas.

Finns det ett tak för hur många karensavdrag du får?

Ja, det finns två skydd som begränsar hur många gånger du kan drabbas av karensavdrag. Det allmänna högriskskyddet innebär att arbetsgivaren inte får göra fler än tio karensavdrag på samma person under en tolvmånadersperiod. Har du redan haft tio karensavdrag betalas sjuklönen ut i sin helhet nästa gång du blir sjuk, utan nytt avdrag. Det särskilda högriskskyddet är till för dig som riskerar att bli sjuk ofta eller under längre perioder på grund av en dokumenterad sjukdom. Du ansöker om det hos Försäkringskassan med ett läkarutlåtande som grund, och blir det beviljat slipper du karensavdrag helt, redan från första sjukdagen i varje sjukperiod.

Vad gäller om du blir sjuk mitt under en arbetsdag?

Insjuknar du efter att ha arbetat en del av dagen räknas bara den sjukfrånvarande tiden med i beräkningen, inte hela dagen som det gamla systemet gjorde. Jobbar du till exempel åtta timmar och går hem efter fyra timmar dras karensavdraget proportionellt för de fyra timmarna, och resterande del av avdraget dras i stället från nästa arbetsdag om du fortfarande är sjuk då. Exakt hur den här delen av dagen räknas kan skilja sig mellan kollektivavtal, så det är alltid värt att kontrollera vad som gäller på din arbetsplats.

Varför vill vissa avskaffa karensavdraget, och väntar framtida förändringar?

Sedan karensdagen ersattes av karensavdraget 2019 har frågan om att avskaffa avdraget helt återkommit i den fackliga och politiska debatten. Fackförbundet Kommunal driver kampanjen “Slopa karensen” och menar att anställda inom vård, skola och omsorg, som ofta arbetar nära andra människor och inte kan jobba hemifrån, drabbas hårdast ekonomiskt av att stanna hemma vid sjukdom. Under coronapandemin ersatte regeringen karensavdraget med ett tillfälligt schablonbelopp för att minska smittspridningen, men den lösningen togs bort igen 2022. År 2023 fick en arbetsgrupp på Socialdepartementet i uppdrag att se över reglerna, bland annat möjligheten att införa ett lägre tak på max sex karensavdrag per år i stället för dagens tio, men något sådant beslut är ännu inte fattat.

Räkna med att din inkomst påverkas mer än bara av karensavdraget om du blir arbetslös i stället för sjuk. Är du osäker på vad som gäller efter en uppsägning kan det vara värt att också läsa om hur mycket ersättning du kan få från a-kassan, där karensbegreppet fungerar på ett helt annat sätt än vid sjukdom.