USA:s ekonomi 2025–2026: tillväxt, tullar och recession-risk

USA:s ekonomi är en av de mest bevakade i världen, och av goda skäl. Världens enskilt största ekonomi sätter tonen för global tillväxt, räntenivåer och handelsflöden. Under 2025 mixas starka BNP-siffror med fallande konsumentförtroende, handelskrig och en centralbank inlåst i ett besvärligt dilemma. Bilden är mer komplicerad än den vid första ögonkastet ser ut.

Hur stor är USA:s ekonomi?

USA:s BNP uppgår till ungefär 30,6–31,4 biljoner dollar 2025. Det gör landet till världens överlägset största ekonomi och ensamt för mer än en fjärdedel av global BNP, som totalt uppgår till ca 117 biljoner dollar.

För att sätta det i perspektiv: USA:s ekonomi är nästan dubbelt så stor som Kinas, trots att Kina har fyra gånger fler invånare. Kina ligger på andra plats med 19,4 biljoner dollar, följt av Tyskland på ca 5 biljoner, Japan på 4,28 biljoner och Indien på 4,13 biljoner. Det är ett avstånd som inte snävar ihop på kort sikt – tidigare prognoser om att Kina skulle köra om USA under 2020-talet har omvärderats, och USA:s ekonomiska dominans väntas bestå in i 2030-talet.

Den ekonomiska motorn bygger på en bred blandning av tjänster, teknik, tillverkning och finans. Konsumtionen driver ungefär 70 procent av BNP – vilket förklarar varför konsumentförtroende och hushållsekonomin är centrala indikatorer för hela USA:s ekonomis hälsa.

BNP-tillväxt 2024–2025: stark på ytan, sprickig under

År 2024 levererade den amerikanska ekonomin en tillväxt på 2,8 procent – dubbelt så högt som prognoserna på 1,4 procent. Det var en uppenbar styrka, delvis drivet av en het arbetsmarknad och stark konsumtion från höginkomsttagare.

År 2025 är bilden mer splittrad. Första kvartalet backade BNP med 0,5 procent. Andra kvartalet återhämtade sig ekonomin med 3 procent. Tredje kvartalet rapporterade Reuters en BNP-tillväxt på hela 4,3 procent, vilket gav en missvisande bild av ett friskare läge. Helårsprognoserna för 2025 sänktes ändå: Goldman Sachs justerade ner sin prognos till 1,7 procent (från 2,2), och Federal Reserves egna prognoser landade på 1,7 procent (ned från 2,1). JP Morgan och Morningstar pekar på liknande nivåer.

Varför skiljer sig de kvartalsvisa siffrorna från helårsprognoserna? Delvis för att företag och hushåll importerade varor i förväg för att slippa Trumps planerade tullar – vilket blåste upp tillväxten kortsiktigt men skapar en baksmälla när lagernivåerna normaliseras.

Arbetsmarknaden: “jobblös tillväxt”

Officiell statistik visar en arbetslöshet kring 4,1–4,6 procent under 2025, det högsta på fyra år. Men problemet är inte bara nivån – det är karaktären på tillväxten.

Ekonomen Diane Swonk har träffande beskrivit fenomenet: “Tillväxt skild från sysselsättningsökningar är ett problem.” Företagen har lärt sig att maximera sina marginaler och öka produktionen utan att nyanställa – ett mönster som håller BNP uppe men inte skapar inkomsttillväxt i breda grupper.

Federal Reserves ordförande Jerome Powell har dessutom varnat för att den officiella jobbstatistiken kan vara övervärderad, det vill säga att det egentliga sysselsättningsläget är sämre än vad siffrorna antyder. Det skapar en dubbel osäkerhet: det är svårt att läsa av om arbetsmarknaden är stabil eller redan försvagad.

Reala disponibla inkomster steg med 0,5 procent mellan december och januari, och timlönerna har fortsatt växa – men detaljhandelsförsäljningen föll mer än en procent i samma period. Hushållen tjänar mer men spenderar det inte, ett tecken på att oron väger tungt.

Inflation och Fed: fast i ett dubbelt dilemma

Sedan 2022 har Federal Reserve befunnit sig i centrum av ekonomipolitiken. Styrräntan höjdes från nollnivå till över 5 procent – den snabbaste räntehöjningscykeln sedan 1980-talet – för att pressa ned inflationen som toppade efter pandemin.

Inflationsmåttet KPI låg på 3,4 procent i april 2024 (jämfört med ett år tidigare), med kärninflationen exklusive energi och mat på 3,6 procent. Feds mål är 2 procent.

Under slutet av 2025 sänkte Fed räntan tre gånger i rad, i takt med att tillväxten mattades. Men sänkningarna skapar ett nytt problem: Trumps tariffer trycker upp importpriserna, vilket riskerar att mata inflationen på nytt. Fed sitter, som analytikern Peter Boockvar uttrycker det, “verkligen fast här på grund av tullhotet”. Att sänka räntan när inflation hotar att stiga är inte standard-recept.

OECD höjde sin inflationsprognos för USA 2025 från 2,1 till 2,8 procent, direkt kopplat till tulleffekterna.

Trumps tullar och handelskriget

Det som sedan 2025 dominerat analysen av USA:s ekonomi är den handelspolitiska oron. Trump beslutade om breda importtullar, och handelsunderskottet skenade till 153,3 miljarder dollar i januari.

Recession-sannolikheten, mätt av CNBC:s Federal Reserve-undersökning, steg till 36 procent under 2025 – upp från 23 procent i januari. JP Morgans ekonomer höjde sin recession-sannolikhet till 40 procent. Skälet är att tullar fungerar som en skatt på importen: de höjer konsumentpriserna, skär i köpkraften och skapar osäkerhet som fryser företagsinvesteringar.

Danske Bank analyserade två scenarios. Om handelsförhandlingar misslyckas och tarifferna höjs tillbaka till nivåerna före tullpausen, räknar banken med en BNP-nedgång på 1,4 procentenheter – vilket i praktiken innebär recession. Om tarifferna däremot hålls på nuvarande nivåer bedöms läget hanterbart och USA undviker recession.

I ett eskalerat scenario förutspår Danske Bank att EUR/USD kan nå 1,20 på tolv månaders sikt, ett tecken på en kraftigt försvagad dollar. Ryan Sweet på Oxford Economics beskriver situationen som “obekväm med stor policyosäkerhet”, och Barry Knapp från Ironsides Macroeconomics menar att “investerare alltmer oroar sig för att Trumps agenda har spårat ur på grund av handelspolitiken”.

Stagflation – den kombinationen av låg tillväxt och hög inflation som drabbade 1970-talets USA – har återaktualiseras som risk. Det är ett scenario som är svårt att hantera med penningpolitik: räntehöjningar dämpar inflationen men försämrar tillväxten ytterligare.

K-formad ekonomi: klyftorna vidgas

En av de mest slående analyserna av USA:s ekonomi 2025 är bilden av den “K-formade” återhämtningen. Toppen av K rör sig uppåt – den nedre armen nedåt.

Den övre inkomsttredjedelen ökade sin konsumtion med 4 procent. Den undre inkomsttredjedelen låg under en procent – och spenderade i stort sett enbart på nödvändigheter. Dana M. Peterson, chefekonom på Conference Board, konstaterar att “oron för jobben tynger hushållen” i lägre inkomstskikt, och det speglas i konsumentförtroendets ras.

Konsumentförtroendeindex har fallit fem månader i rad – den sämsta trenden sedan finanskrisen 2008. Indexet har sjunkit under den kritiska 80-nivån, ett tröskelvärde som historiskt korrelerar med kommande recession.

En anekdotisk men talande detalj: höginkomsttagare har börjat handla mer på lågpriskedjor som Dollar General, ett beteende som inte förekommer i normala ekonomiska tider. Det antyder att osäkerheten känns även uppåt i inkomstskalan.

Hushållens sparkvot har höjts från 3,5 till 4,6 procent. Det är rationellt beteende – att lägga undan i osäkra tider – men det drar direkt ned konsumtionen, som ju är motorn i hela USA:s ekonomi.

Prognos 2026: mjuklandning eller hårdlandning?

Helårsprognosen för USA:s ekonomi 2025 ligger kring 1,7–2,0 procent BNP-tillväxt. Inför 2026 är bilden tvetydig.

Morningstar räknar med att USA:s BNP-tillväxt återhämtar sig under 2026–2028 om osäkerheten lättar. Goldman Sachs helårsprognos på 1,7 procent för 2025 implicerar ett fortsatt pressat läge snarare än lyftoff. Mycket beror på vad som händer med handelskonflikterna: om tullarna biter kvar eller eskalerar ytterligare, försämras utsikterna påtagligt.

Fed-policyns fortsättning är en avgörande faktor. Tre räntesänkningar i slutet av 2025 ger viss stimulans, men om inflationen stiger på nytt pga tulleffekter tvingas Fed pausa eller reversera – vilket kyler tillväxten.

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank Sverige, sammanfattar läget: “Osäkerheten i sig bidrar till osäkerhet.” Det är inte bara de direkta ekonomiska effekterna av tullar som spelar roll – det är att företag och hushåll avvaktar investeringar och köp när de inte vet hur spelplanen ser ut om sex månader.

Hur påverkas Sverige?

USA:s ekonomi är inte en intern angelägenhet. Sverige påverkas på åtminstone tre sätt.

Feds räntebeslut sätter tonen globalt. ECB och Riksbanken väljer ofta liknande rörelser för att undvika valutarörelser som skadar konkurrenskraften. När Fed höjde kraftigt 2022–2023 svarade även Riksbanken med höjningar som pressade svenska bolåneräntor.

Trumps handelstullar skapar importprisinflation som sprider sig via globala leverantörskedjor. Svenska exportbolag med USA som slutmarknad möter dessutom starkare motvindar om den amerikanska konsumtionen faller.

En försvagad dollar – som Danske Bank prognostiserar i ett eskalationsscenario – gör svenska och europeiska exportvaror relativt dyrare för amerikanska köpare, vilket minskar konkurrenskraften. Omvänt: svenska bolag som importerar från USA kan se lägre inköpspriser. Det netto-effekten beror på vilken sida av handelsbalansen man sitter.

USA:s ekonomis hälsa är, kort sagt, inte ett problem som stannar på den amerikanska kontinenten.